"Tillsammans blir vi mer effektiva"

En insatschefen från polisen och en ordningsvakt går igenom läget under ett event utomhus. Foto.

Polisen ser stora möjligheter att skapa ett effektivare samarbete med ordningsvakter. Bild: Lars Hedelin

Hur kan poliser och ordningsvakter samarbeta på bästa sätt för att skapa ett tryggare samhälle? I en ny rapport föreslås bland annat att en nationell modell för samarbetet ska införas, liksom ett gemensamt kommunikationssystem.

Idag finns cirka 8 300 ordningsvakter runt om i landet. De bevakar bland annat krogar, idrottsevenemang, köpcentrum, kollektivtrafik, parker, torg och ibland hela stadskärnor. Vissa arbetar med säkerhetskontroller i domstolar.

– Det är en global trend att säkerhetsbranschen växer. Vi ser stora möjligheter när det gäller samverkan mellan ordningsvakter och poliser och hur det kan bidra till våra övergripande mål för 2024, säger Eva Fredriksson på Noa, nationella operativa avdelningen.

Hon är projektledare för rapporten: ”Hur Polismyndigheten tillsammans med 8 300 ordningsvakter gör hela Sverige tryggt och säkert”.

Den ska ligga till grund för ett nationellt inriktningsbeslut.

Idag ser samarbetet mellan poliser och ordningsvakter olika ut runt om i landet, och det vilar ofta på enskilda eldsjälar, vilket gör det sårbart.

– Vi föreslår därför att en nationell samverkansmodell ska införas, som bygger på struktur, enhetlighet och tydliga mandat, säger Eva Fredriksson.

– Poliser och ordningsvakter skulle till exempel kunna ha gemensamma utsättningar för att få samma lägesbild av ett område. Så är det redan på vissa orter.

Ett annat förslag är att ordningsvaktsutbildningen delas upp i flera steg, inriktade på olika typer av verksamhet. Och att antagningen till utbildningen blir nationell och enhetlig.

Ordningsvakterna är ofta anställda av bevakningsföretag, som får sina uppdrag av kommuner eller privata företag. Men det är polisen som är ordningsvakternas förman och har hand om antagning, utbildning och tillsyn av ordningsvakter.

I rapporten föreslås att ordningsvakter ska få utökade befogenheter.

– Förslagen kommer från medarbetare i regionerna och handlar om att ordningsvakter bör kunna fullfölja vissa ärenden, säger Eva Fredriksson.

Idag får en ordningsvakt till exempel ta alkohol i beslag, men inte förverka den. Istället måste en polis komma och hälla ut alkoholen. Vidare får en ordningsvakt omhänderta en onykter person enligt LOB, men inte ta med personen till en polisstation.

– En polispatrull fick köra 16 mil för att hämta en person som hade omhändertagits av ordningsvakter och sedan fick de köra personen till polisstationen – en sträcka på 700 meter, säger Eva Fredriksson.

Martin Bjurhem, vd på BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, är positiv till förslagen i rapporten, men påpekar att de måste utredas noga.

– Vi ställer oss bakom detta. Vi ska inte ersätta poliser, men vi kan bli ännu effektivare tillsammans. Då är samverkan med polisiär ledning A och O.  

Det här får ordningsvakter göra:

  • omhänderta berusad person
  • avvisa, avlägsna och omhänderta den som stör allmän ordning
  • envarsgripa den som begår ett brott med fängelse i straffskalan (det får alla medborgare)
  • om den som frihetsberövats försöker fly får ordningsvakten använda handfängsel på personen.

Lagen om ordningsvakter ses över

I november tillsatte regeringen en utredning för att modernisera regelverket för ordningsvakter. Lars Sjöberg på Polismyndighetens rättsavdelning medverkar i arbetet.

Vilken är din roll i utredningsarbetet?

– Jag och Eva Fredriksson på Noa är med som experter från polisen.

Vad är syftet med utredningen?

– Vi behöver en modernare ordningsvaktsverksamhet. Den nuvarande lagen om ordningsvakter är från 1980 och samhället har förändrats mycket sedan dess.

Vad ska utredningen fokusera på?

– Bland annat för vilka ändamål och på vilka platser ordningsvakter ska tjänstgöra, vilka befogenheter och arbetsuppgifter en ordningsvakt ska ha och vilka krav på utbildning och lämplighet som ska ställas på en ordningsvakt.

Polisen har tagit fram en rapport om hur samverkan mellan poliser och ordningsvakter kan förbättras. Hur hakar den i utredningsarbetet?

– Utredningens direktiv är övergripande, medan våra förslag är detaljerade. När arbetet med rapporten startade visste vi inte att regeringen skulle besluta om en utredning, så det är en fördel att vi redan hade formulerat vad vi tycker är viktigt.

Ett förslag i rapporten är att ge ordningsvakter utökade befogenheter. Ser du några risker med det?

– Nej, de befogenheter som vi har som förslag är främst inriktade på att ordningsvakten själv ska kunna slutföra vissa enklare åtgärder som idag kräver att polis kommer till platsen. Och blir det så kommer dessa moment att läggas till utbildningen för att säkerställa att ordningsvakterna ska veta vad som är tillåtet eller inte. 

Utredningen ska redovisas senast den 21 maj 2021.