De styr landets styrkor

En smash and grab i Norrköping, en man skjuten i foten i Stockholm, och Jimmy Åkesson på besök i Uddevalla. Det är tidig morgon på nationella ledningscentralen, NLC, och landets alla vakthavande befäl på regionledningscentralerna har kopplat upp sig på videolänk och går laget runt. En efter en redogör för vad som hänt i deras del av landet det senaste dygnet och vad som är på gång framåt.

Nationella ledningscentralens vakthavande befäl berättar om it-störningar, att bombskyddet hjälper till vid en husrannsakan efter en sprängning och om ett fotbollsderby i helgen. Allt som tas upp sammanställs i en dygnslogg och skickas till regionledningscentraler och olika chefer efter mötet.

– Vi bygger en nationell lägesbild över hur Polissverige mår just nu och är beredda framåt, säger Nils Fyr, vakthavande befäl.

Till exempel får polisen en samlad bild av hur mycket som skjuts och sprängs i landet, något som brukar efterfrågas av medier.

Från en dag till en annan kan Nils Fyr och hans kolleger ibland se hur stöldligor och annan seriebrottslighet, som åldringsbrott, rör sig över landet. Regionerna blir uppmärksamma på problemet och kan i bästa fall agera snabbare.

– Vi kan upptäcka mönster som annars kunde framstå som enstaka händelser. Vid seriebrottslighet går det att bygga upp större ärenden och döma fler, säger han.

Nationella ledningscentralen bevakar för att se om ärenden växer eller spänner över regiongränserna, då kan de gå in och samordna. Det kan till exempel gälla försvunna personer.

– Regionerna kan behöva hjälp av helikopter, och om deras resurser blir
ansträngda undersöker vi om angränsande län kan hjälpa till, säger Nils Fyr.

Nationella ledningscentralen är ingången när regionerna begär biträde från polisens nationella resurser, till exempel polisflyget.

– Vill de ha hjälp inom ett dygn tar vi beslut om det, annars skickar vi vidare till enheten i fråga, säger Nils Fyr.

En annan viktig uppgift är att bygga upp länkningar i Rakel så att regionerna kan kommunicera mellan sig.

Nationella ledningscentralen sköter också omvärldsbevakning och har ett ansvar att larma högre chefer vid stora händelser eller om polisens förmåga blir nedsatt, till exempel om en hel polisstation drabbas av influensa.

– Vi ska upptäcka, verifiera och larma. Det innebär att vi kontrollerar uppgifterna och bestämmer hur vi ska sprida informationen, säger Nils Fyr.

Vakthavande befälet är polisens tjänsteman i beredskap, TIB, en funktion som finns på alla myndigheter. Behöver polisen gå upp i nationell stab är det vakthavande befäl som kallar in medarbetare. Nationella ledningscentralen är också polisens kontaktpunkt mot andra myndigheter, om polisen behöver samarbeta med till exempel MSB, Försvarsmakten eller Socialstyrelsen i något ärende.

Det svåra tycker Nils Fyr kan vara tempoväxlingen, precis som på andra håll inom polisen: att se vilka saker som är intressanta och växla upp när det händer mycket.

Det kan också vara svårt att avgöra om vissa händelser är polisiära över huvud taget, och i så fall vilken myndighet som är ansvarig istället.

– Vi hade till exempel ett ärende med en skadad vattenreservoar, där det var oklart, säger han.

Medarbetarna som tar emot samtalen jobbar i skift dygnet runt.

– Man kan säga att vi övervakar och lånar ut resurser. Den stora skillnaden mot regionsledningscentralen där jag jobbade tidigare är att vi inte har kontakt med allmänheten, säger operatören Sofie Alm.

Hon har precis ringt ett telefonbolag för att hjälpa polisen i Umeå att pejla en mobiltelefon som tillhör en försvunnen person. Telefonen har inte gett några nya signaler sedan de begärde en positionering dagen innan. Hon frågar telefonbolaget om de kan se hur telefonen stängdes av, trycktes den av aktivt eller tog batteriet slut?

Det kan de inte svara på. 

Ett av de vanligaste samtalen till operatörerna handlar om att ta fram uppgifter om personer med skyddad identitet. Det är bara nationella ledningscentralen inom polisen som kan läsa den informationen. Utanför kontorstid hjälper nationella ledningscentralen också till att koppla in hemlig avlyssning på telefoner.

Kollegan Elin får ett samtal från en spanare som vill kunna kommunicera med insatsen som snart ska genomföra en husrannsakan. Hon går till en annan dator i lokalen, skrollar i flödet efter en lämplig kanal och kopplar ihop en talgrupp.

NLC hjälper till med talgrupper både i akuta lägen, som när en bil är på väg över till en annan region, eller vid planerade tillslag.

En kollega från nationell krisberedskap kommer för att låna en krypterad fax som finns i ett låst utrymme. Faxen används för att skicka viktiga beslut och papper som än så länge inte kan skickas med krypterade mejl. Här finns också Noas enda krypterade telefon, som bland annat används för samtal till andra länder.

Elin avslutar ett annat telefonsamtal från en kollega i bombskyddet som är på väg hem från ett uppdrag. Medan regionledningscentralerna har koll på alla
polisbilar som rullar i landet, har nationella ledningscentralen kontakt med medarbetare från de nationella resurserna som är ute på jobb.

– Ring när du är tillbaka i säkerhet, säger hon.

Vakthavande befäl Nils Fyr uppmanar alla kolleger i landet att inte tveka att kontakta nationella ledningscentralen om de tror att ett ärende kommer att växa eller om de funderar på att ta hjälp av nationella resurser, antingen operativt eller kring utredning.

– Istället för att ringa direkt till enheten är det bra om allt passerar här, så vi får kännedom om det.