Ökat trygg för bombskyddet

Förr skedde sprängningarna nattetid. Nu sker de allt oftare på kvällen eller på morgonen när allmänheten är ute och rör sig.

– Gärningsmännen är likgiltiga för att tredje man kan drabbas. Det är bara ren tur att inte fler personer har dödats, säger Marie Borgh, chef för
polisens nationella bombskydd.

Trenderna och tillvägagångssätt med explosiva ämnen har förändrats. Förra året hade bombgruppen fler handgranatsärenden. I dag arbetar gruppen mer mot konventionella sprängmedel som dynamit med olika sorters tändanordningar och bangers.

Tidigare riktades sprängningarna ofta mot företagare, som exempelvis bilverkstäder och pizzerior. Nu sprängs det mer i flerfamiljshus, i trapphus och utanför villor.

Gärningsmännen varierar, de kan ingå i kriminella nätverk eller vara enskilda personer som vill hämnas mot någon. Motiven är också vitt skilda allt från utpressningsärenden och hämnd till att bara inge respekt.

– Det behöver inte vara den som tänder krutstubinen som ingår i konflikten, det kan vara en lejd person. Det gör att det bli svårare att komma åt problemet, säger Marie Borgh.

Varför det sker mer sprängningar än skjutningar vet polisen inte. Det kan ha att göra med den nya hårdare vapenlagstiftningen och att det är lätt att få tag på sprängmedel i Sverige. Samtidigt är det lättare att komma undan eftersom straffvärdet inte är speciellt högt för explosiver.

– Genom tekniska undersökningar av laddningar som inte har detonerat kan vi se att viss dynamit har sitt ursprung i Polen, säger Marie Borgh.

Nationella bombskyddet finns i Stockholm, Göteborg och Malmö och blir aktiverat när regionernas patruller får in jobb med farliga föremål som de inte kan hantera. De begär biträde via sina regionala ledningscentraler och vakthavande befäl på Noa.

Det tar längre tid för bombskyddet att komma på plats om ärendet är ute i landet. De får även stöd av helikopter om läget är akut. Ibland måste nationella bombskyddet ändå prioritera bland ärendena.

–Det som är mest akut tar vi förstås först. Vi gör en bedömning av risken för utomstående och vilken typ av laddning det är. Våra baseringar är nationella och vi kan ganska snabbt förflytta oss i hela landet och stötta varandra, säger Marie Borg.

På nationella bombskyddet jobbar cirka 75 personer, vilket är för lite enligt Marie Borgh. I dag löser de akuta uppdrag med hjälp av högt övertids-
uttag.

– Vi har många andra uppdrag där vi stöder regionerna
i deras förundersökningar. I övrigt utför vi säkerhetsundersökningar vid större
evenemang och hanterar ärenden med farliga föremål som inte är akuta.

Förutom mer personal önskar sig Marie Borgh strängare lagstiftning för explosiver och bättre samordning nationellt av bombärenden. Dessutom efterlyser hon ökad kunskap om explosiver. Hon tror att sprängningarna kommer att fortsätta ett tag till eftersom de kriminella triggar varandra för att vinna respekt.

– Jag vet att det jobbas intensivt inom Polisen med att vända utvecklingen genom kraftsamling och bättre samordning av ärenden.

I region Syd har det inrättats en särskild kommission mot sprängningar. Där ska man jobba tillsammans med olika kompetenser för att kartlägga, analysera och lagföra, säger Marie Borgh.