Löste sexbrott från två håll
Mannen lagrade filmerna och bilderna från övergreppen på hårddiskar och USB-minnen. Bild: MostPhotos
Mannen hade jobb och var ostraffad – men dolde en mörk hemlighet. I sina datorer gömde han hundratals filmer och bilder av sexuella övergrepp på kvinnor och unga flickor. Genom att nysta i fallet från två håll kunde polisen utreda flera grova sexbrott.
Lisa var tretton år när det hände. På nätet kom hon i kontakt med Sanna som snart föreslog att Lisa även borde lära känna Anders, ”en bra person” och en som ”brydde sig om henne”.
Lisa följde Sannas råd och när hon och Anders väl börjat chatta med varandra blev kontakterna allt tätare. Men Lisa anade aldrig att Sanna bara var en bluff. Hon hade lockats in i en skoningslös fälla. I själva verket var Sanna och Anders samma person.
Anders kallade sig ”Sanna” för att kunna kontakta unga flickor på nätet och förmå dem att klä av sig kläderna framför webbkameran. Därefter fick han dem att utföra grova sexuella handlingar med sig själva medan han själv fotograferade eller filmade allt som hände.
Flera gånger instruerade han flickorna att använda olika redskap eller husdjur vid övergreppen. Två flickor i mellanstadieåldern instruerade han att ha sex med varandra.
Han fick inte kontakt med tjejer när han använde sig av sitt riktiga namn, förklarade Anders långt senare under rättegången.
Övergreppen som skedde över nätet rubricerades i de värsta fallen som grov våldtäkt mot barn. Den grova barnvåldtäkt som Lisa utsattes för präglades av ”särskild hänsynslöshet och råhet”, skrev tingsrätten i sin dom.
Även om Anders inte fysiskt befann sig på samma plats hade han makt över flickorna.
Därför var de sexuella övergreppen som skedde via webbkamera så allvarliga kränkningar att de juridiskt sett var jämförliga med samlag, ansåg tingsrätten.
Filmerna och bilderna från övergreppen lagrade Anders på usb-minnen och hårddiskar. Han använde även sin arbetsdator på ett sådant sätt att arbetsplatsens digitala varningssystem till slut larmade om misstänkt illegalt barnpornografiskt material. Det var då polisen kontaktades.
Emelie Engberg är it-forensiker vid regionalt it-brottscentrum i Väst. Hon arbetar dagligen med att söka efter bevis i mobiler, läsplattor och datorer. Efter husrannsakan på Anders arbetsplats och i hans hem hamnade beslagen hos henne.
– Han hade sparat mycket material och inte raderat något. Det var som ett slags samlarbeteende, säger hon.
Metodiskt granskade hon alla bilder och filmer. Noterade datum och gps-punkter. Genom att visa var och när bildmaterialet producerats kunde polisens utredare senare förhöra Anders om de enskilda detaljerna. Han erkände det mesta.
I Emelie Engbergs granskningsuppdrag ingick också att klassificera de barnpornografiska bilderna – normalgraden eller grovt brott. 304 av 546 filmer och 848 av 5 045 bilder var särskilt hänsynslösa.
– Det tog ett år att gå igenom allt, säger Emelie.
Utredaren Victoria Björkenstam arbetar också vid regionalt it-brottscentrum Väst. Hon slutförde utredningen om barnpornografibrott.
– När vi undersökte datorerna och övrig it-utrustning djupare hittade vi mängder av egenproducerade filmer. Men vi kunde inte se att han delat bilder och filmer med andra, vilket kändes bra.
Emelie, Victoria och deras kolleger erbjöds handledning hos psykolog som stöd i det krävande granskningsarbetet. De kunde även prata med kollegerna som en form av avlastning. Emelie har också en strategi för att orka med i längden:
– Min uppgift är att se vilka digitala bevis som finns. Det är så jag kan hjälpa de utsatta barnen. Helst vill jag så klart inte hitta övergrepp på barn för jag vet att det kan bli superjobbigt för offren, dels för att det uppdagas och de får komma på förhör men också för att det finns bilder och filmer på dem som gärningsmannen sparat.
Men i ett längre tidsperspektiv kan polisens arbete leda till förändring:
– Det kan bara bli bättre för dem i framtiden. Det känns verkligen som att jag gör en insats för offren, säger Emelie Engberg.
Hur kunde Anders förmå flickor att begå grova sexuella handlingar framför hans webbkamera? I domen beskriver tingsrätten hur det gick till:
”Hon var ett barn och insåg inte innebörden av allt som hände. Det var ett tjat konstant. Hon vågade inte stänga av och stoppa allt. Hon var rädd att han skulle bli arg, ta ett kort eller spara bilderna och lägga ut dem någonstans eller dela med någon.”
Anders var aldrig hotfull, men för den som är utsatt för övergrepp behövs inte mycket för att sända obehagliga signaler från förövaren:
”På senare år skickade han bilder på sina ögon vilket hon uppfattade som att han fortfarande hade koll på henne. Han hotade inte men hon vågade inte chansa”, skriver rätten.
När flickorna identifierats höll utredaren Helena Macintosh i barnförhören. Hon arbetar vid sektionen för grova brott i polisområde Storgöteborg och har lång erfarenhet av att arbeta med barnutredningar.
– Barnen gör allt för att förtränga vad de varit med om. I förhören rörs känslorna upp igen. De blir lyssnade på av polisen. Förövaren får sitt straff. Men frågan är om det någonsin går att få upprättelse.
Helena Macintosh betonar hur viktigt det är med rätt kompetens vid barnförhör:
– Även om offren hunnit bli äldre så behöver förhören hållas av någon med vana att prata om den här typen av ärenden, som har verktygen att förhöra och hantera de berättelser som kommer fram.
Parallellt med att polisen beslagtagit övergreppsbilder utredde polisen även anmälningar om våldtäkt mot vuxna kvinnor. Polisen nystade alltså i fallet från två håll. När det visade sig att den utpekade gärningsmannen var Anders knöts utredningarna ihop.
Alla misstänkta övergrepp ledde inte till åtal, men utredaren Jessica Grimsen vid lokalpolisområde Göteborg City identifierade en kvinna som Anders dömdes för att ha våldtagit.
Flera kvinnor i sin närhet, hade han dessutom utsatt för kränkande fotografering.
– De upplevde det som oerhört kränkande att det skett utan deras vetskap. Det finns inga verkningsfulla plåster för den som utsatts för ett sådant brott, säger Jessica Grimsen.
I höstas dömdes Anders till sju års fängelse för elva olika sexualbrott, bland annat för våldtäkt mot barn vid flera tillfällen, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott.
Han dömdes också att betala drygt 825 000 kronor
i skadestånd, varav det högsta beloppet till en av flickorna uppgick till 330 000 kronor. Domen har överklagats till hovrätten.