Fler utbildas i psykisk ohälsa
Polisen ska bli bättre på att bemöta personer med psykisk ohälsa, bland annat för att använda mindre våld. Nu genomförs olika utbildningar.
Under hösten startar utbildningar för ungdomsutredare och receptionspersonal. Under tio omgångar av vardera utbildas 20 – 25 medarbetare från olika regioner och utbyter erfarenheter med varandra.
Kurserna pågår i tre dagar varav en dag är självstudier på nätet och två dagar består av övningar och diskussioner på polisens utbildningsplats
i Sörentorp.
Ungdomsutredarna som ofta möter personer med till exempel adhd eller autism får öva på förhörssituationer med hjälp av scenariofilmer och figurantkort med instruktioner. Personer med sådana diagnoser kan vara sårbara och lättstressade och utredarna behöver få dem att känna sig trygga och samarbetsvilliga för att få ut maximal information.
Det kan handla om hur man förbereder förhöret, hur förhörsrummet ser ut och hur man sitter, vad man säger, i vilket tempo och vilken ordning.
– Man behöver hålla nere sin egen stress också, att till exempel möta en person med koncentrationssvårigheter kan vara jobbigt, säger Johnny Rodin, verksamhetsutvecklare och projektledare på HR kompetens.
Emma Friborg är kursansvarig för receptionspersonalens utbildning. När hon gjorde en inventering i landet såg hon ett stort behov av mera kunskap.
– Receptionspersonal möter personer helt oförberedda, de har ingen bakgrundsinformation som till exempel poliser i yttre tjänst kan få, säger hon.
Under utbildningen lär de sig känna igen tecken och använda verktyg för att bemöta personer på ett rättssäkert sätt.
På utbildningen pratar deltagarna om var polisens uppdrag börjar och slutar, och hur man kan hänvisa personer som behöver mer hjälp vidare.
– Polisanställda ska inte vara psykologer men inte heller iskalla byråkrater. Vi ska bemöta med professionell empati och utifrån lagstiftningen, säger Johnny Rodin.
Utbildningarna är en del av regeringsuppdraget att stärka polisanställdas kompetens att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– Målet med utbildningarna är i förlängningen att medborgarna ska känna sig trygga i kontakten med polisen, att polisanställda själva ska känna sig tryggare och att polisen ska använda så lite våld som möjligt, säger Johnny Rodin.
Bakgrunden till regeringsuppdraget är en rapport från 2016 om polisens användning av skjutvapen. Där står att en förhållandevis hög andel av de personer polisen skjuter mot vid ingripanden är personer som har eller misstänks ha psykiska problem.
För poliser i yttre tjänst pågår redan en kunskapshöjning om psykisk ohälsa inom ramen för fortbildningen i polisiär konflikthantering, polkon. I årets inriktning får poliserna träna på att bedöma olika situationer och besluta om taktik utifrån det.
De får lära sig mer om vad psykisk ohälsa omfattar och hur det tar sig uttryck hos olika personer, för att lättare kunna bedöma personer de möter.
De lär sig också om metoden lågaffektivt bemötande, för att undvika att konflikter eskalerar. Det är ett verktyg bland flera som kan hjälpa polisen att lösa en situation utan våld.
Under hösten är planen att fortsätta med nätbaserade utbildningar för personal på bland annat regionledningscentraler, polisens kontaktcenter och telefonväxeln.