Bengaler - den brännande frågan

Bengaler i brand på läktare

Att bränna bengaler är ett brott mot ordningslagen. De är egentligen osläckbara nödraketer som används till sjöss och kan bli 2 000 grader varma. Bild: Lars Hedelin

Polisen är fotbollsmördare säger supportrarna. Vi måste ha bort de farliga bengalerna säger polisen. För att lösa konflikten använder polisen en metod med villkor.

Olaglig pyroteknik förekommer ofta på läktarna och under ett fotbollsderby i Stockholm kan det tändas hundratals bengaler i ett publikhav med över 30 000 åskådare.

Under en sådan match förra året kastades en brinnande bengal upp på familjeläktaren och tre personer skadades.

– Det är inte en okej säkerhetsnivå, säger Martin Valfridsson, chef på polisens rättsavdelning.

Att elda i folksamlingar är både riskfyllt och olagligt. Det finns en del supportrar som anser att polisen ska se mellan fingrarna. Klubbarna tycker att det har skett så många framsteg på olika fronter, som att fylleri och misshandel har avtagit, så nu får polisen ha tålamod med bengal-
bränningen.

 – Vi tycker inte att det har hänt tillräckligt under en lång tid så nu måste vi gemensamt strama åt, säger Ulf Johansson, regionpolischef i Stockholm och ansvarig för polisens idrottsrelaterade arbete.

Enligt polisen är pyroteknik den största säkerhetsrisken i samband med fotbollsmatcher.

– Brinnande bengaler kan få förödande konsekvenser när det står mycket folk på en liten yta. Tänk bara vad som kan hända om en dunjacka fattar eld. Då kan det handla om brott som framkallande av fara för annan, misshandel eller till och med grovt vållande till annans död, säger Martin Valfridsson.

Den person som kastade in en bengal på läktaren i matchen mellan Hammarby och Djurgården september 2018, när tre personer brännskadades, dömdes till fyra månaders fängelse för misshandel och
45 000 kronor i skadestånd.

Inför årets fotbollssäsong har polisen bestämt att tydligare tillämpa en riktlinje som kom redan 2016.

Arbetssättet innehåller den så kallade villkorsstegen som har fått mycket kritik från delar av fotbollssverige.

– Vi kan inte som tillståndsmyndighet bara se på när det inte blir någon förändring. Därför tvingas vi att skärpa tillämpningen av ordningslagen säger Ulf Johansson.

Enligt ordningslagen är det arrangören, det vill säga fotbollsklubben som har hemmamatch, som är ansvarig för säkerheten på sitt arrangemang. Den som vill arrangera en offentlig tillställning, som en fotbollsmatch på elitnivå, måste ha ett tillstånd från polisen. I sitt tillstånd ska polisen ange villkor som ett stöd till arrangören och som måste uppfyllas för att arrangemanget ska bli så säkert som möjligt.

– Om inte säkerheten kan garanteras när vi beviljar tillstånd måste vi sätta de villkor som krävs för att på sikt uppnå säkra och trygga arrangemang, säger Martin Valfridsson.

Vad betyder det att arrangören är ansvarig för säkerheten?

– Den ansvariga för ett arrangemang ska göra allt som kan förväntas för att upprätthålla ordning och säkerhet. Annars kan den säkerhetsansvariga göra sig skyldig till brott mot ordningslagen, säger Martin Valfridsson.

Varför är villkorsgivning ett bra verktyg för att förbättra säkerheten på fotbollsarenor?

– Villkoren kan trappas upp och ner beroende på vad som hänt vid tidigare matcher. Fungerar allt bra är det få och enkla villkor. Fungerar det dåligt har vi verktyg för att förhindra att liknande saker händer igen, säger Martin Valfridsson.

Polisen kan förbjuda over-head-flaggor och kräva mindre klacksektioner eller inga ståplatser alls för att få större möjlighet att identifiera personer som begår brott.

Vad kommer att hända om bengalbrännarna struntar i förbudet?

– Vi hoppas att klubbarna ökar ansträngningarna ytterligare och vidtar åtgärder som ger verklig effekt. Om bengalbrännarna fortsätter att elda kan vi till exempel kräva visitationer på fler matcher, fler funktionärer och mindre publik tills brinnandet upphör på läktaren. Men vår förhoppning är att klubbarnas egna mindre ingripande åtgärder ska få effekt, säger Ulf Johansson.

Blir det inte en kollektiv bestraffning då? När de supportrar som inte eldar hindras från att ha läktararrangemang?

– Nej, det är en kollektiv trygghetsförsäkring. Vi har inte något emot att de sjunger, har flaggor och tifon. Det är självklart mycket positiva inslag på en fotbollsmatch, säger Ulf Johansson.

Han menar att det inte finns någon möjlighet att gå in och plocka ut enskilda personer som bränner bengaler med den publikmängd och det ordningsläge som är på läktaren.

Om personer dessutom drar en flagga över huvudet, maskerar sig och byter kläder så är det mycket svårt att identifiera och lagföra enskilda personer.

Hur ska låsningen mellan polisen och klubbarna lösas?

Enligt Ulf Johansson handlar det om kommunikation av fakta och dialog med klubbarna. Men dialogen kan aldrig handla om ifall pyrotekniken ska vara på arenan eller inte.

– Pyroteknik är förbjudet och riskfyllt. Dialogen måste handla om hur vi intensifierar arbetet så att polisen slipper göra de mer ingripande åtgärderna. Nyckeln finns ute i respektive region, på varje arena. Det gäller att vara prestigelösa och kreativa så att vi inte låser oss ytterligare utan ser vad vi kan göra tillsammans, säger han.

Nu intensifieras även arbetet på nationell nivå mellan polisen, Svenska fotbollförbundet, SvFF och Svensk elitfotboll.

– Det är viktigt att vi tillsammans är överens om att pyrotekniken inte hör hemma på trygga, säkra och välkomnande arrangemang. Trenden måste vändas. Vi kommer att göra allt för att skapa samsyn och hitta en konstruktiv väg framåt, säger Ulf Johansson.

Karl-Erik Nilsson är ordförande i Svenska fotbollförbundet.

Han tror på ett långsiktigt arbete där supportrar måste involveras för en minskning av användandet av pyroteknik.

– Vi tror inte på metoden att straffa en arrangör som har problem med pyroteknik på sina matcher, det har prövats och inte lett till någon förbättring, säger han.

– Dialog med supportergrupper är viktigt, dels för att skapa förståelse för att det är förbjudet att använda pyroteknik men också för att det är förenat med stor fara för personer i dess närhet. Vi vet att klubbarna gör mycket för att användandet av pyroteknik ska minska och i förlängningen helt försvinna. Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll har en viktig roll i att stödja detta arbete, säger han.

SvFF kommer även att fortsätta arbetet för tydligare regler kring kontroll av arenor innan evenemang.

– Vi ser gärna att arrangörer använder ”utvidgade arenaområden”, det vill säga skapar möjlighet att lagföra de personer som påträffas med pyroteknik. Och mer förfinad teknik och taktik vid användandet av övervakningskameror.

 Ett annat förslag tycker SvFF är att säkra arenor för hantering varutransporter och besök, eftersom en del av pyrotekniken förs in dagar innan match och göms på arenor.