Unga fastnar i nätet

Niklas Lindroth, områdespolis, stoppar en känd langare på gatan.

– Tjena!
– Hej!
– Du heter Amir, va?
– Ja.
– Du, jag kommer att visitera dig, har du något vasst på dig?

Niklas Lindroth gör en skyddsvisitation för att leta efter vapen. Killen är en känd langare och har nyligen varit inblandad i en misshandel.

Ungdomarna vet att polisen har koll på dem. Därför har de sällan några vapen eller droger på sig. Det har inte heller den här killen som efter ett kort samtal och visitation får gå vidare.

Vi är i Lerum, Västra Götaland, en del av lokalpolisområde Alingsås och ska följa med BF-grupp 8 under kvällen. Här jobbar polisen enligt ett koncept som de kallar Spindel, särskild polisinsats mot narkotika och dopning med effekt på lokalpolisområdet. Det innebär civil spaning med fokus på ungdomar och narkotika. Konceptet utvecklades av Niklas Lindroth som efter polisens omorganisation 2015 utsågs till narkotikasamordnare i lokalpolisområde Alingsås.

Spanarna Johan Stendahl och Jimmy Lewinsson står tillsammans med gruppchefen Christer Tedefjord vid stationen på ena sidan järnvägsspåret som leder in till Lerums centrum. På andra sidan står Niklas Lindroth beredd att fånga dem som eventuellt vill springa när de konfronteras av spanarna. Han har uniform och åker i målad polisbil. Att han syns här kan också skrämma de som har något att dölja och få dem att röra sig mot de civila spanarna.

Lerum är en ort med knappt 42 000 invånare, en kvart med tåg från Göteborg. Tidigare har den mesta brottsligheten bestått av villainbrott men på senare tid har ungdomskriminalitet och gängbildningar blivit ett allt större problem.

– Det har alltid funnits narkotika här och en del ungdomsgäng men nu har de blivit större och hamnat i konflikt med varandra, säger Niklas Lindroth.

– Det spiller över från Göteborg på oss, ungdomar därifrån kommer hit och rånar ungdomar här på kläder, mobiltelefoner och mopeder, säger Stefan Holm som är platschef på polisstationen i Lerum.

Att det samlas stora gäng med ungdomar skapar otrygghet för invånarna i Lerum. De tar också med sina konflikter in i skolan. Det har hänt att personer har kommit in i klassrum och tagit ut elever och misshandlat dem i korridoren trots att det funnits lärare närvarande.

– Vi har inget utsatt område här men behöver ändå förhålla oss till problematiken. Vi vill heller inte att det ska bli något utsatt område här. Därför måste vi ha resurser att bekämpa fenomenen i tid, säger Stefan Holm.

Det är måndag eftermiddag. Direkt efter helgen är inte den mest hektiska dagen när det gäller narkotikaförsäljning. Dessutom regnar det, men det betyder inte att det inte finns något att göra.

Det råder ständig konversation på radion. ”Jag följer efter en kille med röd ryggsäck, någon som känner igen honom? Såg ni handslaget mellan han i jeansjackan och han i gröna hoodien? Höll de inte lite för länge? Kan de ha lämnat över något?”

Spanarna vet vad de ska titta efter. De känner igen ungdomarna och vet ofta vilka som köper och säljer. Men langarna har också sina knep.

– Jag stod och pratade med några ungdomar och inte förrän efteråt insåg jag att de hade lämnat över narkotika genom ett snabbt handslag mitt framför ögonen på mig. Så skickliga är en del, och fräcka. De har ingen respekt för uniformen, säger Niklas Lindroth.

Ett av målen med arbetet enligt Spindel-konceptet är att minska tillgången på narkotika och ta ifrån langarna vinsten av brottet. Polisen gör visitationer och riktade insatser mot gatulangare som lever på langning och missbrukare som langar regelbundet. De jobbar också med till exempel infartskontroller och narkotikasök i skolor. Samarbetet mellan civila spanare och uniformerad polis är en av styrkorna i arbetet mot narkotika i lokalpolisområdet. I ungefär 5o procent av de ingripanden som gruppen gör är ingripandepoliser med.

– Vi går runt och vänder upp och ner på folk som vi misstänker för brott och så ramlar det ut saker ur fickorna på dem. Då behöver vi några som hjälper till att plocka upp det, säger gruppchef Christer Tedefjord och menar att de i gruppen är för få.

Alla som jobbar med Spindel i BF-grupp 8 jobbar också ute i uniform regelbundet. Det gör att det blir en naturlig kunskapsöverföring mellan de civila spanarna och ingripandepoliserna. De känner väl till varandras ärenden och hjälps åt.

– Ibland är det ingripandepoliserna som hittar ingången och hjälper oss att komma vidare med ett tips. Transparensen är viktig, vårt arbete bygger på den. Kan vi snacka så gör vi det, säger Niklas Lindroth.

Niklas följer konversationen mellan spanarna på radion och är beredd att åka fram om de bedömer att det behövs. När vi sitter där får han ett tipssamtal om en kille som säljer och att han ska förvara narkotika i sin bil. Han meddelar övriga i gruppen att hålla koll efter honom. Alla vet vem han är.

I Spindel-konceptet har polisen fokus på ungdomar upp till 25 år och särskilt intresse riktas mot förstagångsanvändare och så kallade rekreationsanvändare som inte är så frekventa eller djupt inne i sitt missbruk.

– Meningen är att vårt arbete ska få en positiv effekt på individen, säger Niklas Lindroth och berättar att de rapporterar alla förstagångsanvändare till under 25 år till socialtjänsten.

Därför planerar gruppen nu att göra hembesök hos några individer som man hittat i en telefon som tillhör en känd langare.

De nämner öppet i konversationer att de använder narkotika. Personerna är mellan 17 och 21, men en är så ung som 14 år. Ingen av dem förekommer i några av polisens register sedan tidigare. Det finns ingen misstanke mot dem men tydliga indikationer på att de rör sig i narkotikasammanhang.

– Vi åker hem till dem som är under 18 år och håller så kallade orossamtal. Förhoppningsvis kan de tänka om kring sitt missbruk. Det är också bra att föräldrarna får reda på det, säger Niklas Lindroth.

Föräldrar är ofta en nyckel till framgång.

Motiverande samtal är en metod som gruppen använder när de har en misstanke. Så ofta de kan har de socialtjänsten med sig i dessa sammanhang. De som delges en misstanke kallas också alltid till förhör med en ungdomsutredare.

– Vi pratar med ungdomarna och förklarar och klargör hur farligt det är. Vi vill att de ska förstå konsekvenserna som kan bli, säger Christer Tedefjord.

Nästa uppdrag är att åka hem till en 21-åring som misstänks för innehav eller överlåtelse av narkotika. Det kom in en anmälan från en annan del av Sverige.

En ung man hade köpt en spelkonsol via internet. Instoppat i manualen som följde med hittade han hasch. Säljaren var 21-åringen, han är inte känd av Alingsåspolisen sedan tidigare. Han bor hemma hos sina föräldrar i ett välbärgat område, har ett jobb och en bra inkomst.

– Vi har fattat ett förundersökningsbeslut i förväg om husrannsakan i bostaden, i de utrymmen som sonen har tillgång till, säger Christer Tedefjord som är förundersökningsledare i detta fall.

Polisen hoppas på ett beslag och Christer ringer in en sökhund från Göteborg.

Pappan öppnar när spanarna Johan och Jimmy ringer på dörren till villan. Han är noga med att titta på deras legitimationer, han tycker inte att de ser ut som poliser.

– Det är ett bra betyg i vår bransch, säger Johan Stendahl.

Sonen är inte hemma. Eftersom han är över 18 år kan polisen inte berätta varför de är där. Men det visar sig att pappan har sina egna misstankar om vad det kan röra sig om. Han ringer och ber sin son komma hem vilket han gör efter ett tiotal minuter. Johan möter honom på uppfarten och känner en tydlig doft av hasch när han kliver ur bilen. Johan uppfattar också att han visar tydliga tecken på att vara påverkad och delger honom misstanke om drograttfylla.

Inne i huset hittar hunden Kojak ingenting, inte heller i bilen.

Niklas Lindroth och hans kollega Elin Wigermo kommer och tar med sonen för provtagning till sjukhuset i Alingsås och sedan kommer han att förhöras inne på stationen i Lerum. När provresultatet kommer är ärendet avslutat för polisens del eftersom de lämnar förundersökningen som gjorts klar på plats till åklagare.

– Är provsvaret positivt kan han räkna med att bli av med körkortet, som han behöver i jobbet. Det kanske blir en tankeställare för honom, att det inte är värt att fortsätta missbruka, säger Jimmy Lewinsson.

Polisen valde att även ta dna-prov genom topsning och det visade sig att han är aktuell i ett stöldärende. Den informationen har lämnats till förundersökningsledaren i ärendet.

Med spindel-konceptet vill polisen minska flödet av narkotika i området och påverka personer i positiv riktning. Det handlar också om att polisen ska lägga sina resurser och kompetens på rätt saker.

– Metoden ska förhindra att dyrbar polisiär resurs och kompetens läggs på något som kanske har ingen, ringa eller rent av negativ effekt, säger Niklas Lindroth.

Han menar att det till exempel inte är så stor mening att rapportera en välkänd missbrukare för elfte gången. Det kommer av praktiska skäl ändå inte tas med i ett eventuellt åtal, på grund av förundersökningsbegränsning. Blir det en fällande dom får personen bara böter som hen ändå inte kan betala.

– Det händer ingenting med dem, de är så djupt inne i sitt missbruk, säger Niklas Lindroth.

Genom att inte lägga fokus på dem får polisen mer tid att jobba mot överlåtelser och innehav av narkotika där de kan göra störst skillnad.

– Men kanske viktigast av allt, de vi rapporterar för eget bruk får inte bara en böteslapp från åklagaren utan överlämnas också till socialtjänsten, säger han.

Lugnet har lagt sig över Lerum och vi åker till Alingsås för att spana vidare. Alingsås är en något större stad och har ett eget nattliv med några krogar, men problembilden är snarlik den i Lerum.

– Det finns inga särskilda hierarkier bland langarna i Alingsås, säger Jimmy Lewinsson som vi åker med nu. Han jobbar vanligtvis här men deltar också
i Spindel-insatser i Lerum eller andra delar av lokalpolisområdet.

Lokalkännedomen är viktig, att veta vilka parker och parkeringshus som är
populära tillhåll. Det är även personkännedom, att lätt kunna se vilka personer som hör hemma här eller inte, om det kommer nya missbrukare eller langare, är viktig.

Precis som i Lerum är järnvägsstationen intressant. Vi har inte ens hunnit stå i tio minuter innan Johan ropar på radion att vi ska ta oss in i ett parkeringshus i närheten. Han har sett några personer, som han uppfattar som intressanta, gå in i ett trapphus. När vi väl hittat rätt trappuppgång står Johan där med tre modstulna personer som hade tänkt röka i lugn och ro. Även Christer ansluter och de pratar ihop sig om hur de ska gå vidare.

En person släpps direkt, han har ingenting på sig och visar inte heller några tecken på påverkan. De andra två får följa med till stationen, den ena misstänkt för innehav och den andra för eget bruk.

Inne på stationen i Alingsås börjar Jimmy Lewinsson förhöra killen som togs för eget bruk. Han erkänner att han rökt hasch men inte mer. Han tror att han kan ha fått i sig ecstacy kvällen innan då han var på fest och drack öl och alkohol. Han minns inte riktigt.

Killen är ensamkommande och har uppehållstillstånd för studier på gymnasiet. Han har sin mamma och syster i Iran. De 14 000 kronorna i kontanter som polisen fann när de visiterade honom skulle han skicka till dem, säger han. Jimmy lyssnar engagerat när han berättar om sin tuffa resa till Sverige för ett par år sedan, vad han sett och upplevt på vägen, hur han vaknar på nätterna och har ångest och hur drogerna blir en flykt från det som är jobbigt. Han berättar att det är svårt att förstå hur allt fungerar här i Sverige med myndigheter och obegripliga blanketter. Han pratar bra svenska.

– När skolan är slut ska jag lägga in mig på avgiftning. Jag vill göra något bra med mitt liv, säger han.

Jimmy Lewinsson tror att den här killen kan lyckas. Han stöter på honom på stan ibland och han har även hjälpt honom med kontaktpersoner inom vården.

Det är kul när man känner att man når fram och ser att de själva försöker. Då vill jag också göra lite extra för att hjälpa dem, säger han.