"Narkotikan är på kartan igen"

Antalet beslag av narkotika som görs av både tull och polis ökar kraftigt. Polisen gör fler ingripanden och tullen tar större mängder i beslag. Under 2018 gjorde polisen nästan 50 000 beslag av narkotika, det är en ökning med 10 procent jämfört med 2017.

– Narkotikaproblematiken har hamnat på kartan igen. Det var länge sedan det var lika mycket debatt i samhället om narkotika, missbruk och risker.

Hos polisen fick frågan högre prioritet igen när dödsfallen kring fentanylanaloger dök upp, säger Stewe Alm vid underrättelsesektionen på nationella operativa avdelningen.

I förorterna spelar narkotikan en viktig roll i gängens kriminella verksamhet. Tidigare sålde de mest cannabis men har nu också börjat sälja kokain, där vinsterna är större. En stor del av konflikterna i utsatta områden handlar om konkurrens om marknadsandelar med skjutningar som följd.

Dagens narkotikamarknad är inte bara de traditionella preparaten utan även narkotiska läkemedel, både äkta och förfalskade som smugglas in i landet. Det finns en större efterfrågan på läkemedel, framförallt smärtstillande och lugnande medel.

– Sannolikt finns det en koppling till den psykiska ohälsan i samhället. Det är lätt att hamna i ett missbruk eftersom man mår förhållandevis bra av ruset och tillvaron blir bekymmersfri, säger Stewe Alm.

Narkotikaklassade läkemedel missbrukas i större utsträckning. Syntetiska opioider som tramadol bedöms som ett allvarligt folkhälsoproblem globalt sett och är den näst vanligaste drogen efter cannabis bland unga i Sverige.

I USA tar syntetiska opioider 50 000 liv om året och man talar om en fentanylepidemi.

I Sverige har dock försäljningen av fentanylanaloger upphört sedan våren 2018 när två säljare för första gången dömdes för vållande av annans död. Läs reportaget på sidan 18.

Samtidigt som polisen ser en ökning av kokainet på marknaden har preparat som heroin legat stilla.

– Vår hypotes är att de syntetiska opioiderna med fentanyl i spetsen har konkurrerat med det traditionella heroinet eftersom det är samma typ av påverkan. I vissa förorter har dock det bruna rökheroinet ökat bland de ensamkommande barnen, säger Stewe Alm.

Narkotikan smugglas in i landet bland annat via Öresundsbron. Inflödet är stort och tullen beslagtar uppskattningsvis bara en liten del.

Den narkotika som kommer in i Sverige distribueras till langare i hela landet.

Polisen ser även strukturella förändringar på narkotikamarknaden, i form av en ny generation av aktörer. Utvecklingen innebär att lokala aktörer i högre utsträckning upprättar direkta kontakter internationellt, bland annat mot Spanien. Samtidigt är de lokala kriminella nätverk som vill etablera sig inom den organiserade narkotikahandeln mer benägna till våldsutövning.

– Med en ökad tillgång på narkotika i Sverige kan vi förvänta oss ökad konkurrens på de lokala drogmarknaderna, säger Stewe Alm.

Vid sidan om gatulagningen köps droger via internet. Näthandel utgör en nischad del av den totala drogmarknaden men är ständigt ökande, speciellt i Sverige. Näthandeln erbjuder fler typer av droger än vad gatuhandeln gör, till exempel de nya syntetiska psykoaktiva substanserna.

För att möta framtidens utmaningar har polisen tagit fram en narkotikastrategi. Där föreslås bland annat att man ska arbeta i fokusgrupper i lokalpolisområdena med fokus på våld, narkotika och vapen för att reducera tillgången på narkotika och förebygga våldkonflikter.

–Vi ser fördelar med grupper som har ett lite bredare perspektiv eftersom dessa brottsområden hänger ihop, säger Stewe Alm.