Döden i en sprayflaska

Anna hade varit på en resa och under tiden hade Jonas, hennes före detta pojkvän, lånat hennes lägenhet. När hon klev in i hallen såg hon Jonas ena ben hänga över sängkanten. Han sover nog, tänkte hon, men när hon försökte väcka honom upptäckte hon att han var stel. En vit bubbla stack ut ur hans näsborre. På nattduksbordet stod en vit flaska med nässpray.

Våren 2015 såg Rättsmedicinalverket oroande tecken på att allt fler personer hade dött i förgiftning av fentanylanaloger, kemiska varianter av drogen fentanyl som ännu inte klassats som narkotika. Det var början på en dödlig epidemi.

På ungefär tre år dog nästan 300 människor i Sverige av fentanylanaloger eller fentanyl som sålts som en analog, de flesta av en överdos med nässpray som de beställt på nätet. I perioder dog fler av substansen än i trafiken. I oktober 2017 dog 24 personer. En av dagarna var det fyra dödsfall på olika orter.

Det typiska offret var mellan 25 och 35 år, bodde på en mindre ort och hade problem med missbruk. De flesta dog ensamma i hemmet. Trots de skenande dödsfallen tillsattes inga extra resurser, polisen startade ingen särskild händelse och departementen kallade inte till krismöte. Att narkotika skördar liv brukar vara normaltillstånd. Men fentanylanaloger skiljde ut sig. De var extremt starka och svåra att dosera.

Att polisen agerade så sent kan fortfarande gräma Stefan Kálmán, ansvarig för internetrelaterade narkotikabrott på polisens nationella underrättelsesektion, Noa Und. När han började nysta i saken insåg han det borde gå att stoppa epidemin. Han skulle få rätt. Med ett enda ärende lyckades polisen strypa den svenska marknaden med fentanylanaloger. Det krävdes envisa medarbetare och nya grepp men bara någon månad efter domen upphörde dödsfallen nästan helt.

Extremt starkt preparat

Vanlig fentanyl är narkotikaklassad sedan 1964. Substansen är 100 gånger starkare än morfin och används legalt inom sjukvården för stark smärtlindring.

Nässprayerna med de oklassade fentanylanalogerna kunde vara flera gånger starkare och förrädiska eftersom varje sprut ger olika stor dos. Kunderna betalade 500 kronor per flaska. Ingen varningstext eller bipacksedel följde med.

Några dagar innan Jonas hittades död pratade mamman med honom på telefon. Han var hos en kompis i grannstaden och lät påverkad. Han hade tagit fentanylspray sa han. Det är livsfarligt sa mamman som läst om drogen. Jonas svarade att det inte är narkotikaklassat och att han hade full koll. Lite senare sms:ade hon men han bad att få ringa upp. Det visade sig att hans kompis hade däckat och slutat andas, men att Jonas slagit igång honom. Kompisen hamnade på intensiven och klarade sig.

När de första larmen kom hade Stefan Kálmán och hans två kolleger på området mer fokus på narkotikaförsäljning på krypterade sidor på darknet. Det öppna nätet fick inte lika mycket uppmärksamhet. Polisen informerades om fentanylanalogerna på nätverksträffar med andra myndigheter, men dödsfallen var fortfarande begränsade.

Underrättelsesektionen började bevaka nätet och såg att det inte var mer än en eller två aktiva säljare av preparaten under en given period. Det borde vara en nyckel till framgång tänkte de. Kunde de sätta dit säljarna och lyckas avskräcka andra?

Bröder sålde på nätet

En av hemsidorna som sålde nässpray med varianten akrylfentanyl hette RC24.se. De hade börjat sin verksamhet med att bland annat sälja spice några år tidigare. Bakom företaget stod två bröder, 32 och 22 år gamla, från Huddinge. Eftersom akrylfentanyl var en oklassad substans  kunde polisen inte utreda bröderna för narkotikabrott. En kollega undersökte alternativet skattebrott, utan resultat. Det krävdes något annat.

Under 2016 ökade antalet dödsfall av fentanylanaloger kraftigt. Folkhälsomyndigheten upptäckte att RC24.se sålde en spicevariant som var klassad som hälsofarlig vara. Kunde det vara en ingång till att starta en utredning? Ärendet skickades till lokalpolisområde Huddinge. Brott mot lagen om hälsofarliga varor ger max ett års fängelse och inga tvångsmedel gick att sätta in för att ta reda på var bröderna paketerade varorna. Noa Und misstänkte också att bröderna sålde den olagliga varan utan uppsåt, att de fått fel från leverantören i Kina.

Ville prova ny brottsrubricering

Stefan Kálmán förstod att det skulle krävas ett brott med högre straffvärde för att stoppa verksamheten. Många säljare verkade strunta i risken att åka fast eller vägde de låga straffen mot pengarna som fanns att tjäna.

– Jag triggades av att få till något kännbart som kunde avskräcka nya säljare och rädda liv, säger Stefan Kálmán.

Han fastnade för rubriceringen vållande till annans död. I ett twitterinlägg han läst hade narkotikapolisen Niklas Lindroth skrivit att ”akrylfentanyl är mer dödligt än det kända giftet cyanid. Borde det inte vara spridning av gift eller vållande till annans död att sälja det?”.

För spridning av gift fanns få moderna rättsfall men vållande till annans död borde vara relevant med så många dödsfall tänkte han. Är inte säljarna ansvariga för konsekvenserna av det de sålt? Den extrema dödligheten blev tydlig när en kollega på Finanspolisen gick igenom en annan säljares kunder. Kollegan slog på deras personnummer och såg att 24 av kunderna det senaste året var döda.

Det var svårt att få gehör för idén om vållande till annans död. Åklagaren i Huddinge ville inte prova och inom polisen sa många att det inte var värt att lägga tid på och inte skulle gå i hamn. Stefan Kálmán tänkte att det nog behövdes nationella riktlinjer och Noa Und kontaktade åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.

Där undersökte åklagare Mikael Carlsson vad som skulle krävas i en utredning och vilka bevissvårigheter som fanns. Han skrev en kort vägledning om att det inte finns några hinder för att använda vållande till annans död. Budskapet till åklagarna var: prova gärna. 

Letade dödsfall kopplade till hemsidan

Flaskorna med akrylfentanyl som RC24.se sålde utmärkte sig för att de var helvita, ibland märkta med ett A skrivet med tuschpenna. På sajten Flashback hade läsare börjat koppla flaskorna till flera dödsfall. Stefan Kálmán plöjde igenom bilder från 300 dödsfallsrapporter och upptäckte fler vita flaskor. Han fick personnummer från Rättsmedicinalverket på alla avlidna och letade kopplingar till rc24.se. Snart hade han ett tiotal dödsfall, lagom många för att ingå i en förundersökning.

En öppning kom i oktober. Då tog polisen i region Nord tog några paket med narkotikaklassad pentylon i beslag hos ett postombud. Avsändare var ”Kontorshallen”, ett alias som RC24.se använde. I Stockholm hade polisen i Huddinge begärt biträde från regionen med utredningen och polisen hade spaning på bröderna. Med en misstanke om narkotikabrott kunde åklagare ta beslut om husrannsakan.

Polisen gick in i den lägenhet i Östberga där bröderna hade sin förpackningscentral i det ena rummet medan mamman bodde i det andra. 

Åklagare startade förundersökning

Dödfallen fortsatte öka i hela landet. Det fanns risk för att bröderna skulle frias från misstanken om narkotikabrott om de saknade uppsåt. För att ärendet inte skulle sluta där fortsatte Stefan Kalman jobba för att polisen skulle starta en utredning om vållande till annans död.

Åklagare Tomas Malmenby vid Söderorts åklagarkammare skulle ta över narkotikaärendet. Stefan Kálmán sammanfattade situationen för honom och visade bilder. En ung mans döda hand som fortfarande höll i en vit nässprayflaska. Unga, halvnakna människor i förvridna ställningar.

– Jag blev berörd. Det är uppenbart att flaskans innehåll är farligt när man ser bilderna. Jag tror att de har haft betydelse för utgången i målet, säger Tomas Malmenby.

Så i januari 2017 tog han beslut om att inleda förundersökning om vållande till annans död i elva fall. Bröderna satt häktade men släpptes på fri fot i mars.

– Häktningsfrågan var ett dilemma. Vi hävde häktningarna för att få tillräckligt med tid för utredningen. Mycket är osäkert när man provar nytt, säger Tomas Malmenby.

Utredare hade kontakt med anhöriga 

Utredningsledare blev Åsa Torlöf på region Stockholms spaningssektion. Hon jobbade med ärendet på heltid i nästan ett år tillsammans med tre kolleger. Att det var hon som råkade få ärendet tackar hon, som hon säger, sin lyckliga stjärna för.

– Det är det mest givande jag gjort som polis. Vi har fått vara med och börja ett viktigt arbete och troligen satt stopp för dödliga fentanylanaloger framöver, säger Åsa Torlöf.

Redan på det första mötet tryckte hon på att det här måste göras fullt ut, både med förundersökningen och i kontakten med de anhöriga. Familjerna hade förlorat sina barn för bara 4 till 8 månader sedan och skulle man riva upp deras sorgearbete behövde utredarna bygga förtroende. De kunde inte lova något men finnas till hands och vara så öppna som möjligt. När en del ville veta hur snabbt deras barn dog fick de vara ärliga – att det inte alltid gått så snabbt. I efterhand känner hon att de lyckades.

– En anhörig tackade oss för att vi såg deras barn som en människa, inte missbrukare, säger Åsa Torlöf.

Alla familjer hade olika behov och ville ha mer eller mindre kontakt, men alla stöttade utredningen.

– De ville bidra till att andras barn inte dog. Då hade deras barn inte dött förgäves, säger Åsa Torlöf.

Under våren reste utredarna runt och förhörde i snitt fyra personer per familj.

Behövde utesluta självmord

Att utesluta självmord var en av utredningens viktigaste punkter. De anhöriga fick svara på om de trodde att deras barn/bror/vän hade tagit livet av sig. Kartläggningen visade att det inte handlade om avsiktliga överdoser, vilket också rätten senare konstaterade.

Åtta av elva fall ledde till slut fram till åtal.

– Jag har respekt för att de anhöriga orkade genom hela processen. Från att förundersökning inleddes till domen i hovrätten tog det två år, säger Åsa Torlöf.

Jonas föräldrar trodde inte att han velat ta livet av sig. Han hade försökt sluta med drogerna och skulle precis börja en ny behandling. För att komma in på behandlingen skrev han ett motiveringsbrev där han uttryckligen skrev ”jag vill inte dö”. Pappan tror att Jonas bara ville ta ett sista rus innan behandlingen. Han blev 23 år.

Gjorde stora vinster på att sälja

Tidigt i utredningen gjorde polisen en ny husrannsakan i lägenheten i Östberga. Där hade bröderna blandat pulver som de beställt från Kina med batterivatten och förpackat i billiga sprayflaskor. Det handlade om stora pengar. Om de beställde 150 gram akrylfentanyl från Kina för 36 000 kronor räckte det till 7 500 flaskor och de gjorde en vinst på över 3,7 miljoner kronor. Polisen tog lådor med fentanylpreparat, tomma flaskor och skyddsmaskar i beslag och tömde de misstänktas datorer och telefoner.

Bröderna hävdade att varorna såldes för forskningsändamål vilket också stod i köpevillkoren på hemsidan. Men i rätten kunde den huvudansvarige storebrodern inte redogöra för vilken slags forskning och av 5 000 registrerade kunder var alla privatpersoner. Polisen hittade meddelanden där de skrev: ”vi garanterar en trevlig helg” och ”förberedelse för Sveriges alla fester”.

– Att det handlade om forskning var den lättaste delen att bemöta, säger åklagare Tomas Malmenby.

Band dödsfallen till nässprayen

En annan viktig punkt att bevisa var personerna dött av en fentanylanalog och att den var köpt hos RC24.se. Experter hos Rättsmedicinalverket och nationellt forensiskt centrum gjorde tester och skrev utlåtanden om dödsorsaker och drogens styrka.

De kom fram till att det i sju av åtta dödsfall ”talade för” att personen dött av substansen och i ett av fallen ”talade starkt för”. Åsa Torlöf beskriver mötet när de fick resultaten som ett genombrott.

När hon kom ut därifrån kände hon sig upprymd: nu har vi det! Åklagare Tomas Malmenby kände tvärtom. Han tyckte att läget var sämre, eftersom formuleringen ”talar för” inte alltid räcker i juristvärlden. När det väl blev rättegång fick Åsa Torlöf rätt. Försvaret ifrågasatte inte att personerna dött av förgiftning, bara av just brödernas varor.

Visste hur farlig sprayen var

Utredarna behövde även visa att bröderna varit oaktsamma och medvetna
om hur farlig substansen var. På hemsidan varnades kunderna för att förtära varorna och råddes att använda skyddsmask.

I en av mobilerna fanns en bild på deras kompis som hjälpte till att packa varorna – iklädd skyddsmask. Den blev viktig bevisning.

Bröderna hade hållt sig uppdaterade på nyheter om fentanylanaloger, till
exempel när polisen gick ut och varnade för sprayen sommaren 2016.

Sektionschef Emil Eisersjö citerades i flera medier:

– Spray kan framstå som säkrare eftersom det är ett vanligt sätt att förse kroppen med medicin vid förkylning. Men i själva verket löper man en stor risk som brukare eftersom det alltid är svårt att dosera fentanyl. Det finns en betydande risk att man dör.

Den äldsta brodern följde trådar på Flashback och Folkhälsomyndighetens hemsida med de senaste narkotikaklassningarna. När akrylfentanyl blev
narkotikaklassat hösten 2016 hade rc24.se utförsäljning med uppmaningen ”köp två betala för en” innan klassningen trädde ikraft. Direkt efter började de sälja en annan oklassad sort, tetrahydrofuranfentanyl.

Ett annat genombrott var mobiltömningen av den yngre broderns mobil. Där fanns meddelanden om att ”millarna måste in, man ska ej klaga”, ”8 på kontot nu”. På en bild kysser ena brodern en dataskärm med kontoutdraget.

– Det visade att de älskade att de tjänade pengar, säger Åsa Torlöf.

Unikt åtal för vållande till annans död

Efter ett års utredning, i februari 2018, lämnade åklagare in åtalet mot bröderna för grovt vållande till annans död i åtta fall. Medierna visade stort intresse för det ovanliga åtalet.  Polis och åklagare höll en presskonferens och hade tagit fram en mediestrategi i samarbete med respektive kommunikationsavdelning.

– Vi fick stort genomslag och hade ett tydligt syfte med alla mediala framträdande, att inte fler människor skulle dö, säger Åsa Torlöf.

Rättegången genomfördes under våren och målsägare från Jämtland ner till Skåne var med på länk. Tingsrätten fann att bröderna hade varit medvetet oaktsamma och insett risken att deras köpare kunde dö. I slutet av maj 2018 dömdes den äldre brodern till 5,5 års fängelse och den yngre brodern till 4 års fängelse. Storebrodern fick näringsförbud och företaget en bot på 8,5 miljoner kronor. Den och skadestånd till målsägarna på drygt en miljon kronor kunde till stora delar betalas med företagets pengar som tagits i förvar under förundersökningen.

– Fängelsestraffet var en bra markering, men det kändes viktigt att de inte heller fick behålla sina miljoner. De hade kunnat leva länge på pengarna som kostat andra människors liv, säger Åsa Torlöf.

Ena brodern flydde landet

Ett år senare skärpte hovrätten den äldre broderns straff till 6 år. Förhandlingarna slutade med viss dramatik när storebrodern inte dök upp den sista rättegångsdagen. Stefan Kálmán satt bredvid upprörda anhöriga och i första pausen ringde han Fast-gruppen som letar internationellt efterlysta personer. Mannen hade flytt ut ur landet. Han lokaliserades till ett plan på väg mot Bogota i Colombia, dit han tagit sig via Nederländerna och Mexico city. Polisen kunde dra in hans pass så att han inte släpptes in i vare sig Colombia eller Mexico, utan tvingades flyga fram och tillbaka flera gånger. Efter en del internationellt samarbete kom han tillbaka till Nederländerna där alla papper var klara och han kunde gripas.

Bara ett dödfall efter domen

Efter åtalet gick antalet dödsfall ner och när domen kom upphörde de i princip helt. Sedan augusti år 2018 har bara en person dött av fentanylanaloger. Tillgången har begränsats eftersom ingen säljer preparaten längre.

– Hela poängen med att sälja oklassade missbrukssubstanser har varit att man kunnat göra det utan att riskera straff. Nu när man gör det är ingen villig att ta risken längre, säger Stefan Kálmán.

Stefan Kálmán har jobbat snart 30 år inom polisen med i huvudsak narkotika som inriktning. De senaste åren har han jobbat med uppmärksammade fall som kokainärendet Playa och utredningen kring det så kallade Södertäljenätverket.

Men när han går i pension är det fentanylärendet han kommer att minnas.

– Det har gjort mest skillnad, säger han.

Trots att domen gav effekt på fentanylanaloger så löser den inte problemet med andra nätdroger, så kallade nya psykoaktiva substanser.

– Vållande till annans död går bara att använda när någon redan har avlidit av förgiftning och det är ett tragiskt misslyckande i sig, säger Stefan Kálmán.

Många oklassade substanser är inte heller lika dödliga som fentanylanaloger. Det finns fortfarande en marknad med bland annat bensodiazepiner och cannabinoider som man inte får bort genom vållande till annans död. Säljare av de substanserna finns fortfarande kvar även om trenden är nedåtgående.

Förra sommaren skrev Stefan Kálmán och Noa Und en lägesrapport och skickade till justitiedepartementet. Där listar de förslag på lagändringar som behövs för att polisen bättre ska kunna bekämpa näthandeln med nya psykoaktiva substanser. Än så länge har han inte, som sakkunnig, blivit kontaktad av någon på departementet.  

Fotnot: Jonas och Annas namn är fingerade.