22 sängplatser i ett radhus

Det är tidig morgon i januari. Förstärkt av två patruller från ingripandeverksamheten, IG, i polisområde Stockholm nord rullar sektionen för rörlig gränskontroll, Rök, in i ett radhusområde i Sollentuna. Uppdraget – att hitta en person som är eftersökt för brott mot utlänningslagen och som underrättelser säger kan finnas på adressen.

En av IG-patrullerna bevakar husets baksida medan resten av poliserna går fram till dörren. Det tar någon minut innan dörren öppnas och rörliga kontrollgruppen kan gå in i huset tillsammans med förundersökningsledaren Monica Krüger från gränspolisens utredningssektion. Mannen som öppnade dörren förs in i köket medan poliserna fortsätter in i resten av huset. Totalt räknas till 22 sängplatser och i nästan samtliga sitter eller ligger människor. Ingen tillåts lämna rummet där de befinner sig.

Poliserna samlar metodiskt in och kontrollerar pass och andra id-handlingar. Under tiden har en hundförare anslutit och börjat söka igenom rummen. Hundens markeringar tyder på att något kan ha spolats ner i toaletterna innan poliserna släpptes in i huset.

Under tiden har Monica Krüger kommit i kontakt med husägarna.

– De säger att de inte känner till något om den illegala hotellverksamheten. De har bara hyrt ut huset och vet inte vad hyresgästen använder det till, säger hon.

En efter en förhörs personerna i huset samtidigt som andra poliser letar igenom rummen. Bland annat hittas en så kallad replika av en pistol och en mobiltelefon som båda kan knytas till ett tidigare inbrott. Däremot påträffas inte den eftersökte personen som skulle finnas i huset.

Mattias Eklöf, gruppchef vid Rök och den som lett insatsen är ändå nöjd.

– Vi kunde gripa en person för häleri och en annan för vapenbrott och häleri samt ta två personer i förvar för brott mot utlänningslagen och senare verkställighet.Dessutom, kanske viktigast av allt, lyckades vi störa ut och stänga ett boende som används av kriminella som kommer till Sverige för att begå brott. Ju svårare vi gör det för de internationella brottsnätverken desto mindre lockande blir det att komma hit för att begå brott, säger Mattias Eklöf.

Just boenden som används av internationella brottsnätverk är en av de mer osynliga frågor som gränspolisen arbetar med. Bara i Stockholmsområdet räknar polisen med att det kan finnas ett stort antal boenden. Mattias Eklöf beskriver något av ett skuggsamhälle.

– Internationella brottsnätverk är ett stort problem när det gäller brottsligheten i Sverige. Och det handlar inte bara om de enskilda personerna som kommer hit med syfte att begå brott. För att kunna göra det behöver de någonstans att bo vilket har skapat en marknad där personer med anknytning till nätverken hyr eller köper hus för att sedan hyra ut sängplatser till brottslingarna under deras vistelse i Sverige.

Samtidigt är det inte bara de internationella brottsnätverken som använder de här boendena. Även andra personer som inte har laglig rätt att vistas eller arbeta i Sverige behöver någonstans att äta och sova.

– Vi kan nästan avgöra vem som gör vad bara genom att titta på när de lämnar boendet. De som arbetar som illegal arbetskraft på exempelvis byggarbetsplatser lämnar redan tidigt på morgonen medan de som ägnar sig åt inbrott och annan brottslig verksamhet dröjer sig kvar till frampå förmiddagen, säger Mattias Eklöf.

Sedan 1 juli 2018 har gränspolisen utökade möjligheter att göra stickprovsinspektioner på arbetsplatser inom riskbranscher. Gränspolisens utredningssektion genomför också regelbundet sådana inspektioner. På byggarbetsplatser görs inspektionerna tillsammans med Arbetsmiljöverket och på övriga arbetsplatser tillsammans med Arbetsmiljöverket och Skatteverket.

– Syftet är både att se till att personer som inte har laglig rätt att vistas och arbeta i Sverige inte gör det och att motverka vad som kallas osund konkurrens. Det vill säga när ett företag genom att till exempel använda illegal arbetskraft kan erbjuda mycket lägre kostnader för sina tjänster, säger Jerk Wiberg, gruppchef vid gränspolisens utredningssektion.

Svensk Polis följer med till två byggarbetsplatser som ska inspekteras. Poliserna och inspektörerna från Arbetsmiljöverket hinner inte mer än komma in på byggarbetsplatsen förrän larmet går och ett stort antal byggarbetare släpper allt de har för händer och springer sin väg. Många lämnar till och med byggarbetsplatsen och samlas vid en busshållplats i närheten vilket föranleder ett samtal från regionledningscentralen som fått ta emot larm om att något kan ha hänt på bygget och vill kolla att situationen är under kontroll.

– Vi lyckas samla ihop ett tjugotal arbetare som vi kontrollerar. Två saknar tillstånd så med dem håller vi djupare förhör för att bedöma om de ska tas i förvar i avvaktan på att avvisas eller om det räcker med ett avvisningsbeslut och att de själva återvänder till hemlandet, säger Jerk Wiberg. 

Vi går tillbaka till sektionen för rörlig gränskontroll, Rök, för att titta närmare på deras ordinarie arbete utöver insatser som den i Sollentuna. Precis som det låter handlar det om rörlig gränskontroll med både yttre gränskontroll och återinförda gränskontroller i Stockholms hamnar men också inre utlänningskontroller där det finns misstanke om att en person inte har laglig rätt att vistas i Sverige.

– Den yttre gränskontrollen är ganska begränsad, de flesta båtarna kommer från länder inom Schengen och då är det en återinförd inre gränskontroll som genomförs. Vi arbetar väldigt underrättelsebaserat och ofta har vi tips om att en speciell person kan finnas med på båten. Sedan kan det variera lite beroende på omständigheterna, om vi ska omhänderta personen direkt eller kanske följa efter och spana på vart hon eller han tar vägen, säger Mattias Eklöf.

Kontrollerna genomförs i alla hamnar i Stockholms län, från Grisslehamn och Kapellskär i Roslagen via Frihamnen i Stockholm till Nynäshamn i södra länsdelen. Utöver att kontrollera passagerarna på båtarna samarbetar Rök också med trafikpolisen och deras inspektörer i insatser för att kontrollera fordonen som kommer eller åker iväg.

– Även i arbetet med inre utlänningskontroll arbetar vi underrättelsebaserat med fokus mot personer i miljön bland den grova organiserade brottsligheten. Genom att använda oss av utlänningslagstiftningen har vi kunnat uppdaga annan brottslighet och uppnår på så sätt en dubbel effekt. Samtidigt som vi ser till att en person som inte har tillstånd att vistas här får lämna landet bidrar vi till att klara upp och förebygga brott, slutar Mattias Eklöf.

Totalt består Rök av fem grupper där den femte arbetar särskilt mot ensamkommande barn och ungdomar. Christian Frödén som är gruppchef berättar att det i huvudsak finns två stora grupper ensamkommande i Stockholmsområdet, från Afghanistan och från Marocko. Han ser båda grupperna som väldigt utsatta, men på lite olika sätt. De afghanska ensamkommande har i allmänhet en önskan om att anpassa sig och skapa ett bra liv i Sverige medan de marockanska är mer rörliga och oftare försörjer sig på brott.

– Vår inriktning är ensamkommande ungdomar, kopplat till migration och utlänningslagen i kombination med att de begår brott, utsätts för brott eller försvinner. Då blir det väldigt ofta just de marockanska ungdomarna som blir i fokus för vårt arbete.

Christian berättar att de marockanska ungdomarna inte bara finns i Stockholm utan att de rör sig över stora delar av Europa. Det är inte heller ovanligt att de är utsatta för människohandel.

Vi hittar våra ungdomar i Paris och fransk polis hittar sina ungdomar i Stockholm. Det gör att vi behöver skapa samsyn med polis i Frankrike och även Spanien och Danmark som de passerar på vägen för att kunna återföra de här ungdomarna inte bara till sina hemländer utan även till ett liv utan kriminalitet.