JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

"Det finns inga genvägar"

Målet är att steg för steg återta gatan från de kriminella. Då behöver också skyddet för polisens medarbetare stärkas.

– Brottsbekämpningen i de utsatta områdena börjar lokalt med synligt och
repressivt polisarbete. Det är jobbigt för poliserna som jobbar där att alltid stå längst fram och möta direkta och subtila hot. Men det finns inga genvägar, säger Ulf Merlander, chef för lokalpolisområde Nordost i Göteborg.

När han leder arbetet i lokalpolisområdet utgår han från den så kallade fasteorin – ett verktyg för att planera och kommunicera långsiktiga stegvisa insatser mot kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället. 

Poliserna i Nordost tillämpar även andra evidensbaserade metoder som visat sig framgångsrika, där ingår bland annat korrekt bemötande – i kombination med att kontrollera misstänkta.

– Att stoppa och visitera vem som helst innebär att man snart får dem emot sig. Vi jobbar därför underrättelsebaserat mot dem som vi misstänker har grejer på sig. Om vi dessutom förklarar varför vi gör olika åtgärder får vi invånarna med oss, säger Ulf Merlander.

Förmågan att kunna arbeta både relationsskapande och gränssättande är ett krav för att jobba i lokalpolisområdet.

– Jag vill inte ha poliser som bara arresterar eller de som bara arbetar med relationer. Både jag själv och mina poliser måste kunna växla. Det är svårt att arbeta så, men när vi gör det får vi förtroende bland de boende och de börjar prata med oss, säger Ulf Merlander.

Skyddet av polisens medarbetare behöver stärkas ytterligare. Ett pågående projekt har redan resulterat i höjd säkerhet kring polisens lokaler.

– Uppdraget är solklart. Utifrån den lägesbild vi tagit fram ska vi föreslå så träffsäkra åtgärder som möjligt för att öka medarbetarskyddet utöver det skydds- och arbetsmiljöarbete som redan görs, säger Lars Heimbrand som sedan drygt ett år leder det nationella projektet Medarbetarskydd.

Det mest konkreta resultatet är en omfattande översyn av polisens lokaler och närområden. Det resulterade i en åtgärdslista i alla polisregioner. Totalt har 80 miljoner kronor satsats under 2018 på ökat skydd av lokaler, ytterligare 35 miljoner kronor har reserverats i år.

Därutöver har flera förslag tagits fram. Det som polisanställda ofta själva föreslår är att göra det svårare att kartlägga polisens medarbetare genom att deras personuppgifter skyddas i större utsträckning.

En annan viktig del av arbetet har varit att skaffa en bättre bild av utsattheten för påverkansbrott bland polisanställda. En undersökning bland 14 000 polisanställda visade att en fjärdedel utsatts för olagliga eller subtila påverkansförsök. Bland poliser i yttre tjänst är mer än varannan drabbad. Undersökningen visade också att vitt skilda medarbetarkategorier utsätts, till exempel civilanställda som arbetar med tillstånd eller som arrestantvakter.

– Det senaste året har vi också mött polisanställda i ett tiotal referensgrupper runt om i landet. De djupintervjuerna gör att vi nu bättre förstår mekanismerna bakom påverkansförsöken och vilka effekter det får för den enskilde, säger Lars Heimbrand.

Andra europeiska länder som Danmark, Finland och Holland har besökts för att bredda bilden av hur polisen hanterar liknande påverkansförsök där.

– Vi har bland annat fått underlag till förslag på lagändringar som ytterligare skulle öka skyddet av polisens anställda, säger Lars Heimbrand.    

Projekt Medarbetarskydd avslutas den 30 april 2019. Projektarbetet och för-slagen på stärkt skydd ska därefter summeras i en slutrapport.

Till toppen