Kampen mot nätdrogerna

Hösten 2010 fick plötsligt polisen i dalsländska Mellerud en mängd oroliga samtal. Skolpersonal vittnade om hur det smusslades med pengar och hur ungdomar gick in på toaletter och kom ut till synes påverkade. Pressbyrån ringde och sade att skolungdomar köpt så mycket rullpapper till cigaretter att det hade sålt slut. Även den lokala mataffären hörde av sig om att kända missbrukare hämtade ut i princip samma paket som ungdomar.

Monica Lindberg, polisinspektör i Mellerud, förstod direkt att något var på gång.

– När jag kontaktades av en mamma vars 12-årige son hade fått åka ambulans, förstod vi att vi var tvungna att agera.

Pojken och hans kompis hade hämtat ut ett paket med nätdrogen spice på posten, rullat en cigarett och rökt, när den ena pojken föll omkull, illröd i ansiktet och med ett tryck över bröstet. Ambulanspersonalen trodde att han skulle dö.

På Monica Lindbergs initiativ inleddes ett samarbete med den lokala matbutiken.Varje misstänkt drogförsändelse skickades till nationellt forensiskt center, NFC, för analys. Om de innehöll droger, beslagtogs de.

Företaget som låg bakom de flesta försändelserna gick i konkurs och nu åtta år senare har postförsändelserna med nätdroger i princip upphört i Mellerud.

Mellerudspolisens taktik att slå till mot postpaketen kan nu resultera i en lagändring.

I förslaget vill man underlätta för postanställda att larma polisen vid misstänkta drog- eller vapenförsändelser.Idag har polisen rätt att
begära ut misstänkta försändelser men postpersonal får inte på eget initiativ ta kontakt med polisen gällande försändelser för upp till två kilo, på grund av tystnadsplikten.

– Får vi till en lagändring där personalen är skyldiga att informera polisen om misstänkta försändelser, kan vi förhindra att narkotikan kommer ut på marknaden både i mindre och större städer, säger Monica Lindberg.

Drogmarknaden har förändrats i grunden eftersom allt mer droger numera både köps och säljs över internet, av unga människor. Risken att dömas till långa fängelsestraff är dock större för säljarna på nätet än ute på gatan, säger Martin Lindahl, polisinspektör och gruppchef för internetspaningsgruppen region Syd.

– Man är inte så anonym på nätet, som många vill tro. Om vi ser en säljare på stan kan vi oftast bara lagföra personen för det specifika tillfället. Säljarna på nätet däremot tar lite längre tid att upptäcka men när vi väl gör det, finns det ofta en historik och dokumentation. Sannolikheten för att det blir ett längre straff ökar.

I dag sker droghandeln exempelvis på sajter på Darknet, den del av internet där säljare och köpare kan verka anonymt och relativt ostörda då deras IP-adresser är dolda. Handeln sker även på sociala medier där plattformarna fungerar som annonsplatser, men all kommunikation och betalning sker i olika krypterade appar. Här har man dock sett ett trendbrott under våren.

– Det förekommer nästan inga annonser på Facebook längre och jag hoppas att det beror på polisens insatser, säger Martin Lindahl.

Exempelvis identifierade polisen 100 säljare på Facebook i juni i fjol, varav omkring 60 unga vuxna. Många av dem var okända rent polisiärt sedan tidigare.

– Vårt fokus på insatsen var just att konfrontera så många okända, unga som möjligt med att vi visste vad de höll på med. Vi gjorde bland annat flera mindre beslag av hasch och cannabis och narkotikaklassade tabletter. Vi gjorde även 26 hembesök med brottsförebyggande samtal och flera husrannsakningar och kroppsbesiktningar, säger Martin Lindahl.

De senaste åren har fentanyl börjat säljas på nätet i form av tabletter, pulver och nässpray. Det är ett kraftigt smärtstillande medel som är starkt beroendeframkallande och 50 gånger starkare än heroin. Ungefär var tionde person som använder fentanyldroger dör *.

– Det här är oerhört farliga produkter som ofta blandas och paketeras hemma och där styrkan kan skilja sig mycket från gång till gång. Dessutom förändras den kemiska strukturen konstant, vilket gör drogerna extremt svårdoserade och oberäkneliga. En dödlig dos kan vara så liten att den knappt syns.

Säljarna lyckas ofta ligga steget före genom att när en variant av fentanyl förbjuds, snabbt ta fram en alternativ form med mindre kemiska modifieringar.

Därför har nu regeringen lagt ett lagförslag om att polisen ska få göra anonyma inköp, för att snabbare kunna narkotikaklassa nätdrogerna.

– Det är ett stort problem att lagen släpar efter, människor hinner dö. Ju tidigare vi kan få tillgång till nya substanser, desto snabbare kan vi klassificera drogerna och i förlängningen även rädda liv och lagföra fler, säger Martin Lindahl.

För att hindra drogerna från att komma ut på marknaden överhuvudtaget har svensk polis tagit ett initiativ till ett samarbete med kinesiska myndigheter. Målet är att stoppa inflödet av drogerna till Sverige.

Stewe Alm, strategisk analytiker på nationella operativa avdelningen, Noa, berättar att flera drogfabriker i Kina fått bomma igen tack vare internationella påtryckningar, bland annat från Sverige.

– Just nu pågår en nationell diskussion kring möjligheterna att förstärka lagstiftningen, hur vi kan bygga upp ett internationellt informationsutbyte och skapa en långvarig och stadig kommunikation mellan Sverige och Kina för att lagföra brottslingarna och stänga fler fabriker, säger han.

Den senaste tiden har även polisen lagfört ett stort antal köpare, tagit stora beslag och stängt ett antal marknadsplatser på nätet.

Mats Berggren, underrättelsechef i region Syd, säger att man senast i februari slog till mot en fentanylsäljare från Motala som kopplas ihop med 12 dödsfall. Insatsen gav ringar på vattnet. Bland annat gjorde polisen husrannsakningar på ett 50-tal adresser som resulterade i åtta förundersökningar om misstänkt narkotikabrott, två frihetsberövade och sju personer som nu vårdas för sitt missbruk. Dessutom beslagtogs bland annat 1,5 kilo cannabis, 1 000 narkotikaklassade tabletter och 200 doser LSD. Även mindre mängder fentanyl och amfetamin togs i beslag.

Enligt Mats Berggren är insatsen en del i polisens framgångsrika arbete mot droger på nätet, där man bland annat har omprioriterat sina resurser för att kunna slå till mot säljare och köpare.

– Vi är närvarande på nätet i dag på ett annat sätt än för bara fem, sex år sedan. Ett antal medarbetare gör ingenting annat än att kartlägga trafiken, och vi gör det i tätt samarbete med den övriga underrättelsetjänsten och informatörsverksamheten.

För att jobba ännu mer framgångsrikt mot droger på internet skulle polisen dock behöva mer resurser och fler verktyg för att kunna infiltrera narkotikasajter, menar Mats Berggren.

* Uppgiften baseras på en uppskattning av att antalet användare av fentanylanaloger i Sverige är cirka 3 000 personer sedan 2015. Detta baseras på en rad olika ärenden och de kundkretsar som är kopplade till dessa. Sedan 2015 har 300 personer avlidit. Källa: Stefan Kalman, Noa