"Vi har glömt några i frysen"

Den lilla krokodilen står helt stilla och stirrar med blicken inuti en vit plastlåda, lite större än en kubikmeter. Djuret har knappt svängrum och bara lite vatten och grus som inredning.

– Fruktansvärt! utbrister Kalle Melkersson, som i vanliga fall jobbar på Kolmårdens Tropicarium, som chef för reptilavdelningen.

Han har följt med som expert för att hjälpa polisens artskydds- och kulturarvsbrottsgrupp på ett tillslag i en lokal i Löberöd i Eslövs kommun, Skåne.

Gruppen har haft ögonen på en 38-årig man som de misstänker smugglar in och säljer reptiler utan tillstånd, tillsammans med några medhjälpare. Nu har sex av utredarna och två it-forensiker åkt från Stockholm för att tillsammans med länsstyrelsen och Skånepolisen slå till på flera ställen samtidigt: hemma hos mannen, på hans arbete, hos några anhöriga, och här i lokalen där man misstänkte att djuren fanns. Och visst finns här djur – fler än polisen kunde föreställa sig. Närmare 860 reptiler och ormar ska det visa sig.

Lokalen ligger i en huslänga vid en huvudgata i det lilla samhället. De stora fönstren har länge varit igenbommade med isolering, och konstiga leveranser har kommit och gått. Efter nyårshelgen fick polisen reda på att mannen bjudit in några tonåringar för att titta på djuren. De möttes av en lös orm och blev skärrade, varpå deras föräldrar kontaktade länsstyrelsen.

Lukas Sterner, utredare, går från hylla till hylla i den trånga, smutsiga lokalen och kikar in i plastlådor och terrarier, närmare 70 stycken totalt. I en av dem rör sig några tunna, bleka grodor långsamt förbi några döda kompisar. Det är varmt och luktar kväljande, som av något ruttet.

På golvet står en stor låda som håller på att tippa. Den är full med syrsor som kryper runt över varandra bland apelsinklyftor och ruccola-blad. På en hylla finns burkar med larver och bananflugor och i hallen utanför står en låda med levande möss, inkilad bland en massa bråte. Alla ska bli föda åt de större djuren. Överallt ligger skräp: gamla glödlampor, godispapper, tomma cigarettpaket och ölburkar.

I den andra änden av huset har polisen gripit två män som låg och sov i några soffor. Den ena säger att han bor där för att sköta djuren. Han drar på sig strumpor och springskor på sina smutsiga fötter. Den andra, troligen också en medhjälpare, sitter tyst och fortsätter halvsova på golvet. Två av poliserna vaktar dem tills att den lokala polisen kan komma och skjutsa dem till polishuset.

Också hemma hos den huvudmisstänkta 38-åringen har polisen haft framgång och lyckats gripa honom. Polisen misstänker att han har sålt och köpt reptiler för hundratusentals kronor utan tillstånd och att han har smugglat in djur som är fångade i det vilda, vilket är förbjudet.

I Löberöd söker polisen genom hela huset och upptäcker ett frysskåp. Där ligger mängder med stelfrusna döda ormar och ödlor. Allt måste artbestämmas och dokumenteras, så Kalle Melkersson från Kolmården drar på sig gummihandskar och tömmer frysen. De stela djuren ser ut som leksaker när han sorterar dem i högar på golvet och fotograferar. I rumsvärmen börjar de tina och blir snart sladdriga.

– Åh nej, vi har glömt några i frysen, upptäcker Kalle Melkerson, när de nästan är klara.

Varför har någon döda djur i frysen? Det kan ha flera orsaker, säger Lukas Sterner. Kanske är det djur som betytt något speciellt, kanske vill man spara skinnet för att tjäna pengar på det eller så har djuren dött under transporten och man fryser in dem i väntan på våren så att de går att begrava i jorden.

Paula Hultgren från länsstyrelsens djurskyddsenhet pratar i telefon med poliserna som gjorde tillslaget i 38-åringens bostad. De berättar att det inte fanns några reptiler där. Hon kontrollerar alla terrarier och bestämmer sedan att djuren ska omhändertas med hänsyn till djurskyddslagen, eftersom de utsätts för lidande.

– Yes! Vilken vinst, säger Lukas Sterner.

För polisen är ärenden med levande djur ofta krångliga och han tycker att det är bättre att länsstyrelsen omhändertar djuren än alternativet att polisen måste ta djuren som beslag. Då kan det dröja till rättegång innan man kan bestämma vad som ska hända med djuren, och det kan bli dyrt.

– Jag har varit med om att logi åt fyra varaner kostade 90 000 kronor för ett par månader, säger Lukas Sterner.

Länsstyrelsens process är snabbare. Djurägaren har fem dagar på sig att överklaga beslutet, efter det kan man börja titta på långsiktiga lösningar för djuren. Ändå måste polisen fortfarande verkställa länsstyrelsens beslut och se till att djuren fraktas härifrån och tas omhand. Det blir även polisen som får stå för kostnaderna, i det här fallet region Syd.

Handel med reptiler är inte olagligt i sig, men det kräver att man har rätt tillstånd. Då kan det till och med vara tillåtet att äga vissa djur som är utrotningshotade, eller listade enligt CITES-konventionen (Convention of International Trade in Endangered Species) som det heter formellt. Det är en internationell överenskommelse undertecknad av 183 länder för att skydda hotade arter. Dvärgkrokodilerna i plastlådorna finns på den så kallade A-listan, med allra högst skyddsvärde, och polisen tror inte att 38-åringen har kommit åt dem på laglig väg.

Lukas Sterner har jobbat i gruppen sedan den bildades på nationella operativa avdelningen 2016. Innan var han jourförundersökningsledare i västerort i Stockholm, men ville jobba med mer komplexa och längre utredningar. De flesta av hans ärenden hittills har gällt just reptiler, men inom artskydd ryms också till exempel handel med fågelägg eller djurdelar från utrotningshotade djur, såsom noshörningshorn.

– Vi riktar in oss på de större aktörerna som jobbar organiserat, med koppling till internationell illegal handel, säger Lukas Sterner.

De första åren har gruppen jobbat upp kontakter inom polisen och med andra myndigheter och försökt få grepp om hur de bäst bedriver en utredning som leder till fällande dom. Det finns inte så många tidigare fall att jämföra med, och ingen direkt praxis att luta sig mot.

Risken att åka fast för artskyddsbrott har varit liten. Dessutom finns det mycket pengar att tjäna och straffen är låga. Grovt artskyddsbrott kan ge mellan sex månader och fyra års fängelse, men normalgraden av artskyddsbrott leder ofta bara till böter. Detta lockar många kriminella. Handel med fridlysta växter och djur räknas som den fjärde största kriminella verksamheten i världen efter narkotika, vapen och människohandel. En del av handeln, till exempel att storvilt som elefanter och noshörningar dödas och säljs, är en inkomstkälla för vissa terroristorganisationer.

De kriminella hittar olika sätt att smuggla in djuren. Levande ormungar sys in i innerfodret på handväskor, papegojor stoppas i sönderskurna petflaskor, värdefulla ägg i kakburkar.

Lukas Sterner tycker att det är viktigt att polisen jobbar mot den här brottsligheten. Det är stora kriminella pengar som successivt utarmar den globala faunan.

De låga straffen visar att man inte värnar tillräckligt om den säger han. Han tycker också att det är för enkelt för kriminella att "tvätta" illegalt åtkomna djur, genom att skapa falska intyg.

– Intygen ser olika ut och det är svårt för myndigheterna att leda i bevis, säger han.

Utredaren Mart Nyman tar en paus i den friska luften utanför huslängan. Han har gjort husrannsakan tillsammans med en it-forensiker i den huvudmisstänktes kontor intill. Det gav bra resultat. De hittade boardingcards och mejl om resor till olika länder som stärker misstanken att 38-åringen bedriver olaglig handel och import av djur. Mart Nyman tycker att det är bra att polisen har prioriterat artskyddsbrott genom att skapa en nationell grupp.

– Den här handeln är ofta kopplad till andra kriminella nätverk, säger han.

Men med ett högt tryck på utredningar hos polisen blir Mart Nyman och hans kolleger ofta utlånade till helt andra ärenden. Själv jobbar han just nu med en stöldhärva och gör en tillfällig comeback på artskyddsgruppen idag.

– Vi hinner tyvärr inte med allt vi skulle vilja eftersom vi behöver täcka upp på annat, säger han.

Inne i lokalen har Lukas Sterner börjat den tidskrävande uppgiften att gå igenom varenda låda med djur, ihop med Kalle Melkersson och Per Levenskog, artskyddsansvarig på länsstyrelsen. Allt dokumenteras med både stillbild och film av kolleger från NFC i region Syd. Lukas Sterner lyfter på en tegelpanna i en låda med hjälmgeckoödlor. Det rasslar till när en hord med ödlor överraskas av ljuset.

– Är det ens möjligt att det ryms så många i en låda? säger han och räknar grovt till 60.

Både djurexperterna och Lukas Sterner tror att stället bara fungerar som förvaring för vidare försäljning, inte att djuren har avlats fram här. Troligen är ödlorna viltfångade, även om det kan bli svårt för polisen att bevisa det. Arten finns bara i ett begränsat område mellan Marocko och Senegal.

– Tragiskt att någon har varit där och utarmat naturen, säger Kalle Melkersson.

Till sist ska de dokumentera ormarna. De finns i ett förråd med stängd dörr och Kalle Melkersson sätter på sig skydds-
glasögon.

– Backa lite, en del kan spotta, säger han och går in.

I lådor och byttor på en hylla finns kobror, kungspyton, pufformar och andra sorter.

– Det är inte mycket kärlek i den här djurhållningen, säger Per Levenskog.

Nu är frågan hur alla djur ska transporteras härifrån, och vart. Lukas Sterner bestämmer att det får hanteras nästa dag. Det klurigaste är hur man ska frakta krokodilerna. Det krävs en rejäl trälåda eftersom de lätt kan piska sönder material som frigolit. Men var hittar man en sådan – måste de snickra en? Och behöver krokodilerna sövas? Frågorna löser sig när de hittar två perfekta lådor med andningshål på den stökiga uteplatsen. Troligen samma som krokodilerna fraktades hit i.

Framåt eftermiddagen pratar Lukas Sterner i telefon med en kollega och är nöjd.

– Ett lyckat tillslag, verkligen. Nu gäller det bara att sy ihop det, säger han.

Men innan han kan ta kväll måste han ordna med bevakning av lokalerna. Det visar sig svårt trots att Skånepolisen skickar ut ett grupp-sms till alla poliser i tjänst i regionen. Först vid halv tolv på kvällen kan en patrull komma loss.

Nästa dag sitter Lukas Sterner i förhör hela dagen med 38-åringen. Mannen erkänner att han har lagt ut annonser om djur till försäljning, men säger att han har alla papper i ordning. Ute i lokalen i Löberöd surrar Kalle Melkersson ihop munnen på krokodilerna, får grepp om dem bakifrån och lyfter över dem till trälådorna. En varan ställer till med problem och hinner riva en transportör med sina långa och vassa klor.

De flesta djur fraktas till ett så kallat rescue center vid Kolmården. För krokodilerna väntar troligen en framtid på någon djurpark i Europa. 

38-åringen släpps på fri fot i väntan på rättegång som blir tidigast i höst. För utredarna i artskyddsteamet fortsätter utredningen, datorer och andra beslag gås igenom. Ganska snart hittar man intressanta spår och kopplingar till nätverk i andra länder.

Lokalen i Löberöd är tömd på minsta bananfluga. Lukas Sterner tycker att det borde vara svårt för mannen att fortsätta sin misstänkt kriminella verksamhet efter detta.

– Men det är hans levebröd och stora intresse i livet så kanske har han redan börjat bygga upp en ny armé med reptiler.

Läs även: Vem köper en krokodil?