Renare gator

Musiken tystnar. Det är ett tydligt tecken på att det är tid att gå hem från puben i centrala Uppsala. Axel tar på sig jackan och kliver ut på de få centimetrar av snö som ligger på gatan.

Han går längs Fyrisån, över en av broarna och känner kylan från februarinatten. På andra sidan ån möter han tre killar. En av dem frågar var resecentrum ligger. Axel pekar i riktning mot tågstationen. I samma stund tar en av killarna tag i Axels halskedja av guld och rycker till. Killen springer iväg och en av de andra killarna håller en kniv mot Axel. Den tredje slår honom i ansiktet och när han faller till marken sparkar båda killarna på honom. Under ena ögat pulserar det och från kinden rinner blod när killarna lämnar Axel och springer i samma riktning som den som tog kedjan.

Händelsen inträffade i februari förra året och är ett av de 50 personrån som anmäldes i centrala Uppsala mellan augusti 2015 och augusti 2016. Det är en ökning på 64 procent jämfört med samma period ett år tidigare. Samtidigt kom såväl underrättelse- som ingripandepoliser med information om att våld blivit vanligare och att heroinmissbruket ökat i Uppsala ifrån att i stort sett varit obefintligt. Slutsatsen i en rapport efter sommaren 2016 var att det är "uppenbart att gatubilden i Uppsala förändrats avsevärt under de senaste åren".

– Vi misstänkte att de olika delarna påverkade varandra. För att finansiera missbruket rånade och stal man, säger Anders Nilsson, gruppchef för gatu-
lagningsgruppen.

Bilden förstärktes i medborgardialogen samma höst där allmänheten bland annat sa att de kände sig otrygga eller undvek området kring resecentrum nattetid.

"Värre än jag trodde". Så var Anders Nilssons lägesbild om heroinmissbruket i Uppsala i februari i år. Då hade han och hans grupp haft en riktad insats under en helg och upp emot 100 ungdomar bedömdes missbruka heroin.

– Målet med helgen var att se hur vi låg till. Problemet liknade det man ser
i Stockholm, säger Anders Nilsson.

Lägesbilden användes som underlag för att påverka chefer och att få resurser, både internt och hos kommunen.

– Att den fick sådan genomslagskraft hade jag inte räknat med. Den togs på allvar från ledningen. Men för att ändra gatubilden långsiktigt behövde socialtjänsten vara med.

Hilde Wiberg är verksamhetschef på socialtjänsten och går från möte till möte den här eftermiddagen på polishuset i Uppsala. När hon får förslag på rum för vår intervju är hon snabbt på plats, utan att någon visar vägen. Hon eller någon av hennes kollegor är här på utsättningarna varje fredag för att ha samma lägesbild som polisen inför helgen.

– Man ska inte underskatta de personliga relationerna, svarar hon på frågan hur det kom sig att även socialtjänsten kunde tillföra stora resurser för att motarbeta heroinmissbruket.

Att samarbetet med polisen utvecklats under lång tid, att socialtjänsten också fick indikationer om heroin på gatorna och att hon hade stort mandat hos sina chefer är andra förklaringar, menar hon.

Hilde Wiberg var ansvarig på socialtjänsten och Anders Nilsson fick ansvaret inom Uppsalapolisen för den riktade insatsen mot heroinet och den förändrade gatubilden som inleddes under våren i år.

Så många civila poliser kring resecentrum som möjligt vid fyra enskilda kvällar var polisens taktik. Och det gav resultat.

Totalt blev 83 personer misstänkta för narkotikabrott. Men det speciella hände inne på polisstationen.

– Vi gjorde kroppsbesiktning med kissprov och annat som vi alltid gör. Men istället för att släppas ut dem efter det fick alla ett personligt möte med socialtjänsten, säger Anders Nilsson.

Socialtjänsten kunde följa upp med ett samtal direkt i förhörsrummet.

– Och när vårdnadshavarna kom för att hämta kunde vi också ha samtal direkt. Det var unikt, säger Hilde Wiberg.

Socialtjänsten upptäckte fem missförhållanden i placeringar, vilket innebar nytt boende omedelbart. För nio personer blev det LVU-placering, i en del fall omedelbart. Socialtjänsten gjorde 62 orosanmälningar, i många fall till andra kommuner som i sin tur kunde vidta åtgärder.

– Det var ett fantastiskt samarbete. Vi kunde följa upp polisernas arbete direkt i huset, säger Hilde Wiberg.

Förutom resultaten med de enskilda ungdomarna ledde insatserna till en god förståelse för narkotikans väg till Uppsala. Uppgifter som skickades vidare till kolleger i Stockholm som kunde profilera ut försäljning av heroin och beslagta narkotika samt få en person dömd för överlåtelse.

Dessutom innebar insatsen att tre gäng som bidrog till brottslighet och otrygghet i och omkring resecentrum är borta.

– Cirka 60 mycket brottsaktiva personer har försvunnit från Uppsala. En del sitter i fängelse eller på vårdinrättningar, andra har bytt stad och ett gäng verkar ha lösts upp, säger Jale Poljarevius, lokalpolisområdeschef för Uppsala/Knivsta.

Arbetet har även uppmärksammats av Svenska narkotikapolisföreningen och utsetts till "Bästa samverkansinsats 2017".

Men ett av gängen från resecentrum är kvar på Uppsalas gator. Det har flyttat från tågstationen och säljer numera narkotika i Påvel Snickares gränd. Problemen där har enligt Jale Poljarevius ökat efter de samlade insatserna som polis och kommun gjort mot droghandeln vid resecentrum.

–  Gränden är en strategisk plats att sälja narkotika på så det finns fler andra gäng som vill in där också. Vi misstänker att flera grova våldsbrott är kopplade till detta, säger Jale Poljarevius.

Från Anders Nilssons kontor kan du se vägen som leder ner till tågstationen. Han ler när han berättar att även nyhetsbyrån AFP uppmärksammat deras arbete mot heroin, stölder och rån i Uppsala.

– Resultatet är helt magiskt. Vi har minskat heroinet dramatiskt vid resecentrum. Jag skulle inte gjort något annorlunda om jag fick göra om det, säger han.

Fotnot: Axel heter egentligen något annat.