Samarbete över gränsen
Svensk och finländsk polis som patrullerar varandras länder. Det kan bli verklighet i region Nord. Nu utökas det samarbete som redan är i gång.
En person grips för stöld i centrala Umeå. Men det är något med uniformen – så där ser väl inte en svensk polis ut? Nej, den här polisen är finländsk och anställd av Österbottenspolisen i Vasa.
Om några år kan ett sådant scenario vara fullt möjligt, tror Lars Wahlberg, polisområdeschef i Västerbotten. Under våren har han och andra chefer vid Västerbottenspolisen vid några tillfällen träffat sina motsvarigheter i Vasa, Finland, för att diskutera ett utökat samarbete över gränsen. Det är bara åtta mil mellan städerna om man tar vattenvägen över sundet Kvarken, vilket gör Vasa till Umeås närmaste större stad.
Det senaste året har det blivit mer populärt bland turister att ta färjan vilket har gjort att antalet passagerare har ökat markant – och därmed också polissamarbetet över Kvarken. Initiativet kom från polisen i Vasa.
– De ska verkligen ha cred, säger Lars Wahlberg.
Han tycker att svensk och finländsk polis har mycket gemensamt och får medhåll av sin kollega i Vasa, Bo-Erik Hanses, biträdande polischef vid Österbottenspolisen.
– Likheterna är fler än olikheterna. Vi kan dela med oss av exempelvis erfarenheter från en omorganisation, vi gjorde vår häromåret. Våra metoder för uppföljning har väckt svenskarnas intresse liksom rent praktiska saker. Till exempel kan vi sedan länge skriva ut fortkörningsböter direkt i bilarna, säger Bo-Erik Hanses.
I Norrbotten, där bara Torne älv skiljer de två länderna åt, är det förstås ännu mer självklart att samarbeta över gränsen. 2014 anordnades, med hjälp av EU-medel, en första övning i Norrbotten om lagstiftning och praktiskt arbetssätt och taktiskt uppträdande i de olika länderna. Övningarna har fortsatt sedan dess och slutövningen görs nu i juni med tio poliser från respektive land. Exempelvis blir det olika scenarier om hur de respektive ländernas polis jobbar vid olika vardagssituationer som ordningsstörningar och omhändertaganden. Det säger Håkan Karlsson, polisområdeschef i Norrbotten, som har drivit frågan om samarbete över gränsen sedan han tillträdde sin tjänst 2008.
– Hos oss i Norrbotten känns det särskilt angeläget, eftersom det bara är Torne älv som skiljer länderna åt här. Det mesta går förstås även att använda vid gränsen mot Norge, säger han.
Med de nya polisregionerna finns det helt andra möjligheter att bygga upp ett bra kontaktnät och samarbete också inom Sverige kring sådana här frågor. Håkan Karlsson har flera konkreta exempel på när samarbetet över svensk-finska gränsen varit lyckosamt.
– Vi har haft väldigt många bostadsinbrott på båda sidorna gränsen. Det är yrkeskriminella gäng från Litauen som är väldigt skickliga och rör sig snabbt över stora ytor och kan göra 20 till 25 inbrott på några dagar. Där har vi haft stor nytta av att få underrättelser från Finland.
En annan typ av brottslighet över gränsen är förstås smuggling, vilket sker åt båda håll. Det är inte länge sedan den finländska tullen hittade över 100 kilo cannabis och flera kilo amfetamin i en bil som kom med färjan över Kvarken.
Jaktbrott blir också lättare att ingripa mot om polisen får ökade befogenheter över gränsen.
– Då kan vi jobba med gemensam övervakning, säger Håkan Karlsson.
Samarbetet mellan Vasa i Österbotten och Umeå i Västerbotten är inte framme vid det rent operativa än, utan sker än så länge på strategisk nivå. Det har bland annat resulterat i att Österbottenspolisen skickade två deltagare på en kurs i ledarskap hos Västerbottenspolisen.
– Våra ledningsmetoder är rätt föråldrade, vi talar fortfarande om förmän och underlydande, medan ni i Sverige säger medarbetare och verkar tänka mer på en god arbetsmiljö, säger Bo-Erik Hanses.
Hanteringen av den ökade flyktingströmmen är en annan fråga där svensk och finländsk polis både kan samarbeta konkret och ta lärdom av varandra.
– Vi var med vid mottagandet i Torneå och vi hjälpte även varandra över gränsen vid de demonstrationer som förekom, säger Håkan Karlsson.
Språket då? När det gäller den österbottniska poliskåren är den tvåspråkig, i och med svenskans starka ställning i den delen av Finland. Däremot är det inte så många poliser i Sverige som talar finska. I en utbildningssatsning i Norrbotten har det därför ingått en finskkurs för svenska poliser som jobbar i Tornedalen. Några sådana planer finns inte i Västerbotten.
– Man ska inte överdriva språkproblemet. Klarar vi alla asylsökande, med en massa olika språk, ska vi väl klara att jobba i Finland också, om inte annat på engelska, säger Lars Wahlberg.
Självklart finns det en del svårigheter med att utföra polisiärt arbete i ett grannland.
– Om det pågår ett rån i Pajala och en finländsk patrull befinner sig i närheten, kan de inte ingripa i dag, bara förstärka.
Vi hoppas att ny lagstiftning ska göra denna typ av hjälp över gränsen möjlig, säger Håkan Karlsson.
I dag är det så, att om polisen vill samarbeta operativt över landgränser måste både de och åklagarsidan ansöka hos internationella polisenheten om att få bilda gemensamma utredningsteam. Så är det för såväl svensk som finländsk polis.
Därför är han och Lars Wahlberg förväntansfulla inför den lagändring som inrikesminister Anders Ygeman aviserat, en anpassning till EU. Genom den blir det enklare för svensk polis att verka i andra länder och vice versa. Lagändringen beräknas träda i kraft 2017.
– Då skulle finländsk polis kunna komma hit och utföra förhöret själva under svenskt befäl, istället för att be oss om hjälp, säger Håkan Karlsson.
– Sedan tar det förstås ett tag innan alla tillämpningsföreskrifter är klara och vi hittat bra rutiner. Men så småningom tror jag att vi kommer att kunna jobba förebyggande på ett helt annat sätt.
I framtiden ser de tre polischeferna framför sig att svensk och finländsk polis ska kunna sampatrullera i gränsområdena, framför allt i de nordligaste regionerna, där Torne älv utgör enda gränsen. Men också i Väster- respektive Österbotten och på färjan mellan länderna.
– Jag tror det finns oanade möjligheter. Med mixade patruller kan vi oftare ingripa direkt. Och för medborgarna är det nog ”polis som polis”. De tjänar ju på att vi inte begränsas av landgränser, säger Håkan Karlsson.