Ny teknik revolutionerar brottsplatsundersökningar

3D-skanning är ett nytt sätt att samla in, lagra och presentera information från brottsplatser. När en brottsplats skannas bevaras bevisen digitalt, vilket innebär att utredaren kan utforska den i efterhand med nya infallsvinklar.

– Det går till exempel att beräkna skottbanor från nya vinklar eftersom det går att dölja föremål i visualiseringen. Upplevelsen blir att man kan se genom föremål och väggar och på så sätt ta reda på var skytten befann sig, säger Staffan Rattfält, forensikeraspirant på NFC, med uppdraget att undersöka möjligheterna med 3D-tekniken.

Den nya tekniken kan i förlängningen resultera i mer hållbar bevisning, effektivare utredningar och rättegångar. Den kan även göra brottsplatsundersökningarna effektivare eftersom det går snabbt att samla in data som kan analyseras i efterhand.

 – Detta är speciellt användbart vid en brottsplats eller olycksplats som inte är tillgänglig senare, till exempel en väg där man vill släppa på trafiken så fort som möjligt, säger Staffan Rattfält.

När en brottsplats ska undersökas placeras 3D-skannern på strategiskt utvalda platser. Sedan roterar den 360 grader samtidigt som den skannar av rummet eller platsen med hjälp av laser. Skannern mäter ett antal punkters position i rummet med hjälp av lasern och sparar informationen som ett så kallat punktmoln i en fil. Med hjälp av punkterna går det att återge en detaljerad 3D-modell av brottsplatsen.

– Punkterna i ett punktmoln innehåller ofta färginformation. Med lite jobb kan visualiseringen se väldigt realistiskt ut, säger Staffan Rattfält.

3D-skanning av brottsplatser används redan flitigt i flera andra länder. I Norge användes tekniken bland annat efter sprängattentatet av regeringsbyggnaden i Oslo 2011. Då beställdes 3D-mätningen från ett privat företag. Sedan dess har polisen byggt upp en expertgrupp som rest runt i landet och gjort brottsplatsundersökningar med hjälp av 3D-teknik.

– NFC har tagit del av underlag och erfarenheter från den norska polisen, vilket gör att vi snabbare kan komma framåt i arbetet och undvika fallgropar, säger Staffan Rattfält.

Redan idag använder NFC olika typer av kameror och filter för att dokumentera spår som inte syns med blotta ögat, till exempel fläckar på mörka ytor, kroppsvätskor och fingeravtryck. NFC har bland annat tagit fram en metod för panoramafotografering vid dokumentering av brottsplatser. Andra tekniker kräver fortfarande mer utveckling.

– Med hjälp av en så kallad hyperspektralkamera kan man åldersbestämma en blodfläck genom att analysera fläckens färg och bedöma hur mycket hemoglobinet i blodet har oxiderat. Vi har undersökt möjligheterna inom detta område och följer forskningen som pågår i andra länder.

Nästa steg för NFC är att köpa in laserskannrar, testa tekniken och ta fram arbetsrutiner. I dagsläget är det oklart när tekniken blir tillgänglig för svensk polis.

– Planen är att det ska finnas servicegrupper som bistår kriminaltekniker och utredare med 3D-dokumentationen. Vi behöver också rutiner för hur de ska få del av dokumentationen och hur forensiker kan göra utökade undersökningar utifrån punktmolnen.

Med 3D-skanning går det att:

• Beräkna vilka hastigheter och avstånd fordonen har haft vid en trafikolycka.
• Beräkna sprängkraften utifrån storlek på krater vid en explosion.
• Mäta hur lång en gärningsman är utifrån en övervakningsfilm genom att placera sig i samma vinkel som kameran och mäta föremål i bakgrunden.
• Beräkna varifrån ett skott har kommit utifrån siktlinje och avstånd.
• Dokumentera hur en plats ser ut efter en brand för att senare kunna utforska den med nya infallsvinklar.
• Skapa animationer för att visa händelseförlopp.
• Mäta väggars tjocklek genom att avbilda ett intilliggande rum och på så sätt hitta dolda utrymmen.
• Visualisera en brottsplats vid förhör för att ge stöd till berättelsen eller validera vittnesupp-gifter. Ett vittne kan beskriva var olika saker skedde utan att besöka platsen.