"Vi ska bli synligare"

Stöld, misshandel eller olagliga slagningar i brottsregistret. När poliser själva begår brott hamnar det hos Särskilda utredningar, en avdelning som har fått större självständighet sedan årsskiftet.

Polismannen drog på sig rånarluvan, rånade en bank på flera hundra tusen och grep två missbrukare för brottet på kvällen. Men polisen upptäcktes och fälldes.

– Det är nog ett av de mest ovanliga brott vi har haft, säger Ebba Sverne Arvill.

Sedan den 1 januari är hon chef för avdelningen för Särskilda utredningar som tar hand om anmälningar mot bland annat poliser. Avdelningen består av ett kansli i Stockholm och sex utredningsenheter runt om i Sverige.

I Stockholm tas de över 6 000 anmälningar som kommer in varje år emot. Det kan vara civila som har ringt eller mejlat in sin anmälan, eller polisen själv som upprättat den. En första grovsortering görs där ärenden som inte anses ha fog för att utredas hamnar i en så kallad förprövningslottning. Det innebär att dokumentation tas in från avdelningens kontaktperson i den region som det gäller, och en chefsåklagare gör en juridisk bedömning.

Om ärendet avskrivs, går det tillbaka till regionen. Det kan till exempel handla om en polis som varit otrevlig men inte gjort sig skyldig till brott och då kan chefen ha ett korrektionssamtal istället. Ebba Sverne Arvill tycker att det arbetssättet är smidigt.

– Tidigare, när alla anmälningar gick i samma spår och alla tog lång tid, kunde man inte prata med berörd person innan man visste om förundersökning skulle inledas.

De anmälningar som ska utredas vidare, runt 1 500, hamnar i den så kallade normallottningen och bereds och dras inför åklagare. Inleds förundersökning går det vidare till Särskilda Åklagarkammaren som utser förundersökningsledare, och till berörd utredningsenhet. De vanligaste brotten är misshandel, stöld i arresten och dataintrång där poliser har gjort slagningar på sig själva.

– Det kan vara att man ska visa en kollega hur det funkar och använder sig själv, säger Jan Friberg, kommissarie på kansliet för Särskilda utredningar. Kommissarierna på kansliet i Stockholm förbereder ärendena så mycket det går och skickar dem sedan vidare till respektive utredningsenhet. Kansliet fungerar även som en serviceenhet och sambandscentral så om en enhet har ett omfattande ärende kan arbetsuppgifter styras över till andra enheter.

– Det är ett sätt att så effektivt som möjligt använda våra resurser, säger Ebba Sverne Arvill.

Särskilda utredningar bildades 2011 då internutredningarna flyttades från de olika lokala polismyndigheterna till en avdelning på dåvarande Rikspolisstyrelsen. En anledning var att undanröja risken för jäv.

– I den allmänna debatten har det funnits kritik mot att poliser utreder en kollega. Det här var ett sätt att minska den risken, säger Ebba Sverne Arvill.

Men det är fortfarande poliser som ska utreda poliser, det slogs fast efter att frågan utreddes i samband med att den nya polisorganisationen tog form. Den som ser en kollega begå brott ska anmäla det på sedvanligt sätt. Är man inte säker utan misstänker brottslig verksamhet, exempelvis att någon läcker information till kriminella, ska man höra av sig till underrättelseverksamheten på Särskilda utredningar.

Den stora skillnaden sedan den nya Polismyndigheten sjösattes är att Särskilda utredningar har fått en större självständighet och avdelningen har numera en egen budget som fastställs av regeringen.

– Ingen från polisen ska kunna säga hur vi ska hantera utredningar, säger Ebba Sverne Arvill som är utsedd av regeringen.

Gränsdragningen gentemot personal-och ansvarsnämnden, PAN, har också blivit tydli-gare. Tidigare kunde Särskilda utredningar bli tillfrågade att assistera i PAN:s utredningar men inte nu längre.

Särskilda utredningar kommer även att få poliser i beredskap vilket innebär att man kan starta utredningsarbetet tidigare.

Ebba Sverne Arvill vill ytterligare utveckla samarbetet, något som förenklas av att Särskilda avdelningar nu har tillgång till en samlad polismyndighet.

– Vi har ju inte all specialkompetens, exempelvis när det gäller tekniska kompetenser utan behöver låna in från de olika regionerna.

Som nytillträdd chef är det vad hennes arbete främst kommer att handla om, att effektivisera och förfina. Inte några stora förändringar. Avdelningen ska också bli synligare.

Ebba Sverne Arvill vill att det ska märkas att Särskilda utredningar är fristående från övrig polisverksamhet. Till exempel genom att förhören helst inte ska ske där den misstänkte jobbar.

– Vi är inte där och pratar lite med en kollega över kaffet.

Avdelningar för särskilda utredningar

  • Utreder anmälningar mot poliser, domare, åklagare och riksdagsledamöter och sedan årsskiftet även tull, militärpolis och kustbevakning. Särskilda utredningar har även underrättelseverksamhet.
  • Avdelningen består av ett kansli i Stockholm och sex regionala utredningsenheter: Nord, Mitt/Bergslagen, Stockholm, Öst, Väst och Syd.
  • På kansliet i Stockholm arbetar 11 personer: avdelningschef Ebba Sverne Arvill, en kanslichef, och nio medarbetare.
  • På enheterna runt om i landet arbetar sammanlagt 48 personer: 33 är utredande kommissarier och övriga civila.Arbetet på Särskilda utredningar sker i nära samarbete med Särskilda åklagarkammaren.
  • Utredningsverksamheten skiljer ut sig genom att: åklagare prövar alla anmälningar, oavsett innehåll, en åklagare alltid är förundersökningsledare, det finns särskilda regler för vem som ska ta upp en anmälan och vem som ska hålla förhör, kravet på särskild skyndsamhet gäller alla förundersökningar.